Nationalistiska och nationalsocialistiska grupper demonstrerar traditionsenligt i Salem varje december till minne av den mördade Daniel Wretström år 2000. Det började som en minnesmarsch men har på senare år även blivit ett slags uppvisning i nazistisk samling och styrka. I alla fall är det så vi ska tolka det.

Vi kan konstatera en sak: Nazisterna ställer sällan till med bråk i sina demonstrationer. Just Salemmarschen är på grund av den bakomliggande händelsen omgärdad av begränsningar för demonstrationsdeltagarna. Ingen uppseendeväckande klädsel. Inga mobiltelefoner. Tysta fackeltåg i led om fyra.

Det är i stället dessa grupper som orskakar problem, de s.k. antifascisterna som tar sig rätten att förstöra demonstrationer med giltigt polistillstånd. Detta gäller inte bara nazisternas demonstrationer utan alla med andra åsikter än tokvänstern. Även Walk for Capitalism utsattes för upprepat sabotage. Salemmarschen skulle inte vara något problem om den ignorerades av politiker, aktivister och allmänhet och tillåts förlöpa i tysthet.

Att protestera, störa och sabotera Salemmarschen är att protestera, störa och sabotera yttrandefriheten. Men den friheten har extremvänstern, i likhet med nazisterna, aldrig gillat.