Ibland är inte lärda män bättre än mannen på gatan. Någon annan slutsats kan man inte dra av den taffliga debattartikel som jur dr Olle Ekstedt har på Brännpunkt om våldet i samhället och orsakerna bakom det. Ekstedt upprörs över att TV visar för mycket våld (och tar den fruktansvärt våldsamma såpaserien Andra Avenyn i SVT som ett exempel). En scen i denna patetiska såpa skulle tydligen ha orsakat ”långvarig ångest”.

Det finns trots allt två poänger att finna i denna klagosång. Den ena är att medierna älskar våld. Ju grövre och mer bisarrt, desto smaskigare rubriker. Kunde de skicka med provtagningar från obduktionen för 59 kronor skulle de göra det. Å andra sidan skulle det inte vara på detta sätt om det inte vore för att vi läsare är lika intresserade av våld och vill läsa om dessa hemska händelser. Mord i Sverige är trots allt oerhört ovanligt, således är mord en nyhet.

Den andra poängen Ekstedt gör är att våld i TV kan vara tämligen ocensurerat medan det sällan anses rumsrent att visa ett par kvinnobröst. Detta är naturligtvis absurt och det visar på vilken skev syn på sexualitet som fortfarande finns i vårt kristna västerländska samhälle. Hellre mord än lite naket.

I övrigt är emellertid Ekstedt ute och cyklar när han försöker sig på det gamla vanliga tricket att koppla samman TV-, video- och datorspelsvåld med det verkliga våldet på gatan. Det finns mig veterligen ingen forskning som påvisar en sådan koppling. Dessutom lägger det ansvaret på fel håll. Föräldarna måste ha ansvar för sina barn. Både filmer och spel har åldersgränser som föräldrarna kan följa om de är osäkra, ofta rejält tilltagna sådana (svordomar motiverar genast en hög åldersgräns för spel medan valfri serie eller film på bästa sändningstid alltid innehåller f-ordet).

Om det nu finns en koppling mellan det grova våldet och våldsskildringar i film och spel, vilken film var det då Jack Uppskäraren såg? Vilket spel spelade Peter Kürten?