…och slutar var då?

Vi har Internetcensur i Sverige, något många inte tänker på. Den är inte statligt sanktionerad genom lagstiftning och det finns operatörer (Bahnhof) som inte följer rekommendationen att samarbeta med polisen i frågan, men de flesta Internetoperatörer ser till att spärra sidor som tros innehålla barnpornografiskt material – trots att det inte är olagligt att titta på sådant material på nätet. Företagen tjänar inget konkret på detta, men risken för operatörer som Telia, Telenor och Glocalnet att utpekas som försvarare av barnporr är inte värd att ta och därför tummar man mer än gärna på informationsfriheten.

Denna censur är förstås knäpp men drabbar väldigt få, kan tyckas. Problemet är inte att färre kan se på barnporr på nätet, det är en ickefråga i sig. Problemet är att man frångått principen om informationsfrihet. När idén om att börja stänga vissa delar av Internet väl har väckts till liv, kan vi vänta oss mer censur i framtiden. Det är alls icke osannolikt att sidor med rasistiskt och nazistiskt material kommer att spärras (minns hur sverigedemokraternas sajt stängdes ned av bara farten under Muhammedkarikatyrkrisen) och när vi väl kommit så långt, vad är det som säger att inte sidor med ”misshagligt” drogliberalt innehåll kommer att stå näst på tur? Det finns politiker som har motionerat om att förbjuda drogliberala symboler.

Utifrån nyheten att utländska spelbolag ska få rätt att verka i Sverige på licens har riksdagsledamoten Karl Sigfrid har tagit upp frågan på sin blogg. Spelutredningen har lagt fram förslag om framtidens spelregleringar och resultatet ska presenteras i december. Utredningen innehåller en del ”känsliga” förslag.

”För att staten ska kunna ta bra betalt, fordras troligen att svenskarna hindras att spela hos andra utländska bolag via nätet. Det betyder blockerade IP-adresser och stoppade betalningar till olicensierade spelbolag.”

Det går inte att säga nog tydligt: beträd aldrig denna stig över huvud taget! Även om motivet till en början är ädelt (blockera barnporr), kommer det att användas i andra syften. Samma problem har vi när det gäller yttrandefriheten, där vi hela tiden riskerar att få inskränkningar i vad folk får tycka och tänka. Fundamentala friheter som yttrandefrihet och informationsfrihet måste garanteras för alla, alltid.