Det är snökaos i USA. Och i Skåne. I Västernorrland, där jag för närvarande befinner mig för lite julfrosseri i några dagar, snöar det som bara den. I går var det 23 minusgrader. Förrådsdörren gick inte att få upp och bilen var inte överförtjust över att behöva kämpa i kylan.

Så det är lite svårt att ta snacket om stigande temperaturer i världen och gröna vintrar på något större allvar just nu. Att frågan om att kontrollera planetens klimat över huvud taget diskuteras i officiella sammanhang är ett enda stort skämt. Nog för att människan alltid tagit sig själv på för stort allvar, men detta måste vara något slags rekord.

Det är mycket glädjande att det så kallade klimatmötet i Köpenhamn inte nådde någon omfattande och juridiskt bindande överenskommelse. Det betyder att de allra värsta åtgärderna, skadliga för både frihet, demokrati och ekonomi, i värsta fall skjuts på framtiden och i bästa fall aldrig blir verklighet. Hoppet om ett visst förnuft i klimatfrågan lever således. Låt inte hysteriska och grönbruna klimatalarmister sätta dagordningen för världens folk!

Läs gärna den klockrena krönikan i Norrbottens-Kuriren på just klimattemat.

”Denna dröm om världspolitiken som ett enkelt problem med en enda möjlig lösning, där allt annat snällt får stå åt sidan, må låta vacker för de mest rätlinjigt enkelspåriga bland naturvetare och politiker. För oss mindre tvärsäkra osar resonemangen betydligt värre än koldioxiden. Kompromisslöshet, totala politiska anspråk, demokratiförakt och prat om den enda möjliga lösningen; vi har hört det förut och det låter mer brunt än grönt i mina borgerliga öron.”