Jag kommer aldrig att sätta min fot på en biograf för att se en film om Åsa-Nisse. Det spelar faktiskt ingen roll att jag tycker om skådespelare vid namn Johan Rabaeus och Ann Petrén eller komiker som Henrik Dorsin. Att bojkotta filmen bara därför att seriens skapare Stig Cederholm var aktiv nazist på 1930- och 40-talen, och faktiskt även stred i Waffen-SS-uniform när det begav sig (vilket är långt ifrån någon nyhet), vore mig dock fjärran.
Lite märklig är förstås denna upprördhet. Om man nu bryr sig om demokratiska värden i kulturen borde Galenskaparna inte visas alls eftersom medlemmen Claes Eriksson är ärkekommunist och därmed allt annat än demokrat. Galenskaparna har inte direkt varit främmande för att vara politiska i sina alster. Stig Cederholm däremot är död och begraven sedan länge och några uppenbara spår av hans nazistiska sympatier står inte att finna i Åsa-Nisse.
Det finns betydligt bättre skäl att inte se filmen – ett uppenbart sådant är att den av allt att döma är väldigt dålig.
Mer buskis än heilande.
Det är patetiskt detta försök att svärta ner Cederholm såsom tidigare SS soldat och Nazistsympatisör. Uppslutningen i korståget mot öster från Sverige var patetiskt med blott 180 deltagare medan våra grannländer Norge och Danmark tillsammans ställde upp med 6000 frivilliga i denna kamp.
Inte 6000 tillsammans, 6000+ per land ska det vara.
Innan Hitler skaffade sig tandbostmustaschen såg han ut såhär, http://faculty.virginia.edu/wwii/Hitler,%201916.jpg
Kanske där Cederholm skaffade inspiratation till Åsa-Nisses utseende.
Jag har en Åsa-Nisse serietidning hemma som jag tydligen köpte 2006 (mest i fascination över att tidningen fortfarande gavs ut)
I en seriestripp går ensemblen förbi ett falafelstånd som säljer "Judeburgare". Jag är visserligen ganska obevandrad i buskishumorns ädla konst men jag antar att skämtet går bäst hem hos den äldre generationen….
Inscannat bildbevis kan fås på begäran 😉
Låter onekligen som ett väldigt gammalt avsnitt som repriserades i tidningen.