”I vår felrapporterade värld är Israel-Palestina en kontinent, liksom USA, medan resten av planeten är någon sorts bihang varifrån man vid behov kan hämta notiser för att fylla ut sidorna.”

Konflikten i Demokratiska republiken Kongo är världens just nu värsta konflikt – den värsta sedan andra världskriget. Medierna fortsätter emellertid att fokusera på Israel-Palestina-konflikten i år efter år (med ett kortare instick om Syrien just nu). Om den skeva medierapporteringen skriver Håkan Lindgren i dagens understreckare (läs den!).

Det sägs ofta att al-Qaidas krig grundas i islamisternas hat för västvärlden i allmänhet och vår frihet i synnerhet. I studien Deadly Vanguards (2009) skriver tre forskare att i al-Qaidas terroristattacker under åren 2004-2008 var 88 procent av offren muslimer. Med detta i åtanke blir det svårt att hävda att attackerna riktar sig mot västvärlden. Alternativt är al-Qaida några av världshistoriens klantigaste krigare.

Ett grundläggande problem är mediernas lathet eller bekvämlighet. Jonathan Stray undersökte härom året 800 nätartiklar om samma nyhet. Alla utom 121 var identiska, 13 innehöll åtminstone något eget citat men bara 0,9 procent (sju stycken) byggde huvudsakligen på eget journalistiskt arbete. De allra flesta artiklarna i ämnet hade alltså producerats av journalister som helt sonika skrivit av varandra.

Exemplet är ingalunda unikt. I Sverige är det tydligt hur mycket material som härstammar direkt från TT. Det produceras över huvud taget väldigt lite granskande journalistik. Och när den väl produceras vill medierna ha en tydlig konflikt som är lättillustrerad för läsaren/tittaren. Det måste finnas en god sida och en ond sida. Därför var det väldigt lätt att rapportera från Irakkriget men är desto svårare att täcka konflikten i Kongo.

Är det inte just detta, att begripliggöra komplicerade skeenden, som ska vara journalisternas uppgift och eventuella talang? Vem som helst kan skriva av en TT-nyhet. Vem som helst kan återge vad någon annan berättat. Om det är allt majoriteten av journalisterna ägnar sig åt, vad skiljer dem i så fall från de av somliga så föraktade bloggarna? Tvärtom kan det vara i bloggosfären intressanta nyheter som avviker från mainstreamrapporterigen hittas i dag.

Det hävdas ständigt att tidningarna vill satsa på fördjupning för att överleva. SVT:s Aktuellt hade samma uttalade mål när programmet nylanserades. Men är det någon som tycker sig ha fått en bättre och mer detaljerad bild av världen efter att ha tittat på Aktuellt eller läst Dagens Nyheters utrikesdel på sistone?