DN intervjuar Annie Lööf. Det blir förstås inga hårda frågor. Mer Skavlan än Sveriges Radios lördagsintervju. Men Lööfs svar säger likafullt mycket om henne och hennes parti.

Centerpartiet är som bekant det enda alliansparti som helt och hållet motsätter sig fler restriktiva åtgärder i migrationspolitiken. När regeringen plötsligt lade om sin politik i 180 grader var C ett av två partier som endast hade negativa omdömen. Det andra var Vänsterpartiet.

Annie Lööf vill inte medge någon gräns för asylmottagandet i Sverige. För att råda bot på platsbristen på Migrationsverkets boenden vill C dela ut en ”bopeng” till alla asylsökande så att de själva får ordna sitt boende. Runt 85 procent av de asylsökande gör det redan genom ebo-lagen, men många av dem dyker efter en tid upp på socialtjänstkontoren och vill ha hjälp med boende.

Nyligen upptäcktes 16 marockanska pojkar i ett ödehus i Mölndal. Att ett hus som ägs av kommunen kan ockuperas av illegala immigranter som saknar asylskäl är talande för hur svensk migrationspolitik har spårat ur. Men det säger också något om vad Centerpartiet öppnar för framgent när alla asylsökande åläggs ordna det Migrationsverket inte klarar. Nöden har som bekant ingen lag.

Annie Lööf pratar bara om kostnader i kronor och ören. Men krisen är, som flera kommunalråd runt om i landet påpekat, inte främst en fråga om pengar utan om praktiska kapacitetstak. I Norberg bedriver skolor nu undervisning i förråd. De har anställt alla pensionerade lärare de hittat, och plockar socialsekreterare direkt från gatan. Ljusnarsberg har tagit emot 500 asylsökande, vilket motsvarar 10 procent av kommunens befolkning. Nu ska ännu ett asylboende öppna, vilket väntas ge runt 300 till.

Pengar kan inte lösa denna förtvivlade situation. Det går inte att trolla fram lärare, sjuksköterskor eller socialsekreterare av aldrig så många tusenlappar. Kvaliteten kommer sänkas på undervisningen och köerna till primärvård öka. I ett första skede. I ett andra skede sjunker medborgarnas förtroende för politiker och offentliga institutioner.

Det är förbluffande att Lööf och Centerpartiet motsäger sig alla åtgärder för att minska trycket på Sverige och samtidigt inte erbjuder ens något halvrealistiskt alternativ. Det är symptomatiskt i denna situation att Centern har sällskap av just Vänsterpartiet i sitt motstånd mot regeringens nya migrationspolitik. Dessa två partier, varav det sistnämnda länge gjort sig känt som ett parti som varken bryr sig om kostnader eller verklighetens komplexitet, förtjänar varandras sällskap nu.

Med Centerns politik kommer trycket på förskolor, skolor, primärvård, akutvård, tandvård, socialtjänst och psykiatri fortsätta öka. I ett läge när kommuner Lex Sarah-anmäler sig själva och när MSB varnar för ”fara för liv och hälsa” i delar av landet när primära samhällsfunktioner upphör att fungera, vill alltså Annie Lööfs parti ytterligare öka problemen.

Jag har nämligen inte sett någonstans att C vill undanta asylsökande från välfärdssystemet eller ens införa ett kvalificeringssystem. Det betyder således en fortsatt vandring rakt in i den socialstat som redan nu bågnar under tyngden från asylinvandringen.

Ur ett taktiskt perspektiv kan jag förstå varför Centerpartiet som enda parti förutom Vänsterpartiet valt att gå på tvärs med regeringens nya migrationspolitik. Lööf vill att hennes parti ska stå på behagligt avstånd för att när krisen passerats kunna säga att de var det enda borgerliga partiet som stod upp för asylrätten och de mänskliga rättigheterna.

Därför är Lööf inte ett dugg intresserad av att ta över makten just nu. I en regering skulle nämligen C, precis som MP, vara tvunget till kompromisser. Eller avgå. I opposition behöver partiet inte smutsa ned händerna i jobbiga kompromisser utan att kan fortsätta dagdrömma.

Lagom till valet 2018 har förhoppningsvis de åtgärder som Centern föraktar gjort att Sverige fått kontroll på situationen vad inflödet beträffar. Då kan Lööf kliva fram med sina integrationslösningar i form av utvidgat RUT och ROT, sänkta ingångslöner och avskaffat LAS. Det är fegt, det är nedrigt. Men det är förstås taktiskt smart eftersom väljarnas minne normalt är kort.

Jag kan bara hoppas att väljarna ändå kommer minnas att Centerpartiet var det parti som inte tog ansvar när det verkligen behövdes. 

Läs även:
Expressens ledarsida

Gänget som inte vill regera.