Drygt 7 av 10 svenskar vill stanna i EU. Knappt 2 av 10 vill lämna, visar en ny Sifomätning. Det kan låta betryggande för alla som älskar den europeiska superstaten och dess utveckling. Men även de mest entusiastiska EU-anhängarna ska veta att dessa siffror kan ändras fort.
Storbritannien röstar om sitt EU-medlemskap den 23 juni. Brexit skulle vara en stor händelse på många sätt, och det skulle kunna sätta en boll i rullning. Framför allt skulle det visa att det faktiskt är möjligt att på demokratisk väg lämna unionen och därigenom återta det nationella självbestämmandet och möjligheten att avsätta politiker som inte sköter sig.
Jag tror att det är i detta sken vi ska se opinionsmätningen. Svenska folket ser helt enkelt inget alternativ till dagens EU. Människor tror förmodligen heller inte ens att det faktiskt går att lämna unionen (vårt medlemskap är numera till och med inskrivet i den svenska grundlagen).
Allt detta kan ändras om Storbritannien lämnar.
Sveriges statsminister upprepade i den senaste partiledardebatten i riksdagen att han inte ämnar söka omförhandla de svenska villkoren. Detta trots att Sverige tillhör de länder som betalar allra mest per capita till EU och får minst tillbaka.
Stefan Löfven vill inte ”splittra EU”, säger han. Som om det vore att så split i unionen genom att försöka få bäst valuta för svenska skattemiljarder. Det är ett oförskämt och arrogant sätt att hantera skattepengar på, och Löfven borde skämmas.
Om Storbritannien röstar för att stanna är frågan om ett svenskt EU-utträde stendöd för överskådlig framtid. Bara Brexit kan få den att vakna till liv. Därför håller jag tummarna för Brexit – för Storbritanniens, Sveriges och faktiskt hela Europas skull.
Jag är nämligen en stor vän av Europa. Vår kontinent är en fantastisk plats med olika språk och kulturer, pulserande städer, soliga stränder och spännande historiska sevärdheter. Vi ska bejaka dessa olikheter, inte låtsas att vi alla är och måste vara likadana.
Min övertygelse är att EU inte kan reformeras. Det är för sent att göra något bra av detta monster nu. EU måste därför nedmonteras, och ur dess aska kan vi förhoppningsvis bygga nya samarbeten mellan suveräna europeiska stater med respekt för våra olikheter och egenheter, med respekt för demokratin och med respekt för att samarbeten måste byggas underifrån, inte påtvingas uppifrån.
Detta Europa vill jag se. Men då måste EU först falla.
Fast är svenskarna verkligen så EU-vänliga? I en undersökning för några år sen så föredrog hälften av svenskarna att lämna EU och istället bilda en nordisk union: http://www.yggdrasil.fi/2014/04/varannan-svensk-och-finlandare-redo-att-lamna-eu-for-ett-nordiskt-forbund/
Siffrorna på hur många som vill stanna i EU är nog mer knepiga än vad de vid första anblick verkar.
Kan någon förklara varför borgerliga tidningar och moderata politruker på t.ex twitter är såååååå glada och lyckliga över att vara största parti i någon undersökning?
Man riskerar ju att behöva regera redan 2018 då?
Hej.
Vad har svenska folkets, och invandrarnas, åsikter med saken att göra? Var i vårt avtal om medlemskap finns en utträdesklausul med villkor och procedurell formalia vid önskan om utträde? Sverige kan lika lite lämna EU som Skåne Sverige, i alla fall via omröstningar.
Eftersom vi har partiväldets oligarki som statsskick, och ingen avancerar inom riksdagspartierna utan att vara entydigt lojal mot unionen (med ett eller två obetydliga undantag) är det för vår del en icke-fråga.
Det enda sättet att lämna EU vore ett Sverige med starkt och beslutsamt ledarskap som vågar förhandla med unionen utifrån att förhandlingar i sig inte är ett självändamål: ibland är det rätt att lämna bordet och säga "Tyvärr, ingen affär."
EU behöver sina delstater och undersåtar för att fungera – vi svenskar behöver inte EU, och har aldrig gjort.
Kamratliga hälsningar,
Rikard, lärare
Problemet är att vi fortfarande får underkasta oss EU:s direktiv och förordningar om vi står utanför, fast då utan rösträtt. För mig överväger "stanna", men med mycket knapp marginal. Bryssel är väldigt klåfingringt, och fortfarande en odemokratiskt hybrid. En riktig federation vore åtminstone demokratisk.
EU är till konstruktion antidemokratisk och det är även själva syftet, vanligt folk ska inte kunna rösta bort den lagstiftande makten.
Som man frågar, får man svar! Instämmer i Pyrrhus inlägg att de flesta svenskar troligen föredrar en nordisk union, inte minst för likartad historia och likartade värderingar. Vi har bara inte råd att underhålla nuvarande migrationspolitik och vad jag vet är det bara SD som vågar föreslå folkomröstning i frågan.
Reinfeldt tycker britterna ska ta ansvar och stanna.
Själv avgick han och tog bakdörren ut.
AKB tycker också om ordet ansvar.Det ska vi vara tydliga med.
Men inte gör hon så vidare värst mycket.Kanske bakdörren hägrar?
Det ska vi i alla fall vara tydliga med.
Sifo är ett skojarinstitut. De förlitar sig på telefonen och det blir alltmer utdaterat.
Inte sagt att inte många vill stanna i EU – jag kan argumentera för EU tills jag blir blå (speciellt med flyktingkrisen och Finland/Ryssland). Men SIFO-siffror är missledande av vad den egentliga folkliga opinionen är.
Frågan är också hur många som verkligen vill ha EU så som EU ser ut i dag. Många är nog dock alltför dåligt insatta för att kunna bilda sig en uppfattning om hur europeiskt "samarbete" ser ut i dagens form och hur det skulle kunna se ut i stället. Svenska medier bär en stor skuld för detta genom att underlåta att rapportera. EU-frågor är väl för svåra, jobbiga och tråkiga antar jag. Jag kan konstatera att de tyska medier som jag följer sedan flera år har betydligt bättre täckning avseende aktiviteterna i EU.
Anders Eriksson