I dag gästbloggar jag hos Fredrik Antonssons I otakt.

Valrörelser ska väcka nyfikenhet och ge energi. Problemet för mig är att jag i nästa valrörelse mest kommer känna bitterhet och besvikelse. Bitterhet över att alla låter precis som de brukar, som om de inte tagit till sig av den allvarsamma utveckling landet genomgår, och besvikelse över att det inte finns ett enda trovärdigt politiskt alternativ jag med fullgott samvete kan rösta på.

Vad ska den väljare som tappat förtroendet för alla partier göra vid valurnan? Skriva ”Skärp er!” på en blank valsedel och gå hem? Rösta på Onanister mot Nato (jo, de ställde faktiskt upp i senaste valet) bara för att man kan? Det kan ju omöjligt bli sämre än en röst på Stefan Löfven eller Anna Kinberg Batra.

Läs om den valrörelse som kommer.