Sverige befinner sig i högkonjunktur. Företag skriker efter personal. Byggindustrin går för högtryck. Volvo visar rekord. Arbetslösheten har sjunkit under flera år, men nu har trenden brutits.

Anledningen till den stigande arbetslösheten är väntad. Nu när alltfler personer som fått uppehållstillstånd börjar komma ut i arbetskraften skrivs de in på Arbetsförmedlingen och räknas in i statistiken.

Arbetslösheten bland utrikes födda har det senaste året stigit i 219 av landets 290 kommuner. På ett år har antalet kommuner med en arbetslöshet för utrikes födda på över 30 procent stigit till 123 stycken. I vissa kommuner är siffran över 60 procent, och det saknas uppenbarligen mirakelmetoder för att få utrikes födda utan grundskoleutbildning att bli attraktiva på arbetsmarknaden.

Var tredje i etableringsuppdraget saknar grundskolekompetens (det är alltså denna grupp som Stefan Löfven i debatter har kallat för ”några”), och endast tre procent av denna grupp går vidare till studier. Det är inte så svårt att räkna ut vart de tar vägen: till socialtjänsten.

Regeringen vill lansera en så kallad utbildningsplikt som tvingar personerna att läsa vidare. Men det säger sig självt att denna grupp redan från start har väldigt dåliga odds att lyckas. Vägen till självförsörjning för den som kommer till Sverige i vuxen ålder och inte ens har läst grundskola i hemlandet är oerhört lång.

Alla visste att denna dag skulle komma, och vi befinner oss bara i dess gryning. Men regeringen deppar inte. ”Vi klarar det, wir schaffen das”, skojar Ylva Johansson.

Vad betyder då ”klara” i detta läge? Regeringen har satt som mål att alla efter avslutad tvåårig etableringsplan ska ut i arbete eller studier. Dit är vägen oerhört lång, och denna målsättning innebär inte att människorna blir självförsörjande. Bara att de sysselsätts med något.

Från att ha varit väldigt tydlig med målen uttrycker sig ministern i dag mer svävande. Målet nu är att ”ha en uppåtgående utveckling”. Ylva Johansson tillägger att det i alla fall inte ”är någon systemkollaps”.

Där ligger alltså ribban nu.

Det kommer blåsa under de kommande åren, och redan under valåret 2018 lär vi se ännu tydligare effekter i både arbetslöshetsstatistiken och kommunernas budgetar. SKL fortsätter att utfärda varningar om miljardunderskott ute i kommunerna.

Under lång tid har en god vilja och ett friskt humör beskrivits som det som behövs för att lösa den så kallade integrationsutmaningen. Men det går inte att le bort realiteter. Det fungerar inte att med käck radioreklamröst skoja bort verkliga problem.

Även detta kommer politikerna, och dess väljare, bli varse.