En del av framgångsfaktorn för Alliansen i valet 2006, när de fyra borgerliga partierna lyckades bryta 12 års socialdemokratiskt maktinnehav, var den så kallade arbetslinjen.

På ett tämligen enkelt och pedagogiskt sätt förklarades för väljarna att det alltid ska löna sig att arbeta. Därför gjorde Alliansen det mindre förmånligt att gå på a-kassa och vara sjukskriven samtidigt som skatten på arbete sänktes.

Inkomstgapet mellan den som arbetade och den som inte gjorde det växte därför att det var meningen att det skulle växa. Om detta uppstod en strid som lever än i dag genom debatten om den så kallade ”pensionärsskatten” (som är ett retoriskt påhitt från den dåvarande rödgröna oppositionen).

I dag sitter Socialdemokraterna vid makten. Skatten på den arbetande befolkningen har stegvis höjts igen samtidigt som väldigt få steg har tagits för att skära i de förmånliga och kontraproduktiva bidragssystemen. Tvärtom byggs de ut.

Den 2 juli införs nämligen ett nytt bidrag: det så kallade studiestartsstödet. Enligt CSN riktas bidraget till följande målgrupp:

  • Du är 25–56 år.
  • Du är arbetslös och har varit anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen i minst sex månader.
  • Du har en kort tidigare utbildning och har stort behov av en utbildning på grundskole- eller gymnasienivå för att kunna få ett arbete. Detta bedöms av din hemkommun.
  • Du har inte haft studiemedel under de senaste tre åren.
  • Du ska studera på minst 50 procent i minst tre veckor.

Det finns som synes ingen uttalad etnisk urskillning (till skillnad från exempelvis instegsjobben, som är en lönebidragsanställning för nyanlända). Men beaktat den målgrupp som stödet riktas till är det uppenbart att det främst kommer gå till nyanlända. Antalet svenskar som inte klarar av grundskolan är försvinnande få.

Som mest kan studiestartsstödet ge den enskilde 9000 kr skattefritt i månaden, men det finns möjlighet att öka detta ytterligare genom att ansöka om ett föräldratillägg. Det är även möjligt att ansöka om ledighet för vård av barn eller för närståendevård, vilket i praktiken innebär att en närvaroplikt inte existerar. Vanligt CSN-stöd kräver att man fullföljer de studier man påbörjat. Det går inte att vabba sig genom universitet.

Förutom att inte ha ett prestationskrav kopplat till bidraget är fribeloppet, som Johan Westerholm på Ledarsidorna har konstaterat, 160 procent av ett prisbasbelopp per sexmånadsperiod (knappt 12 000 kronor per månad). Personen kan förstås inte inkassera försörjningsstöd samtidigt men det går utmärkt att få inkomster från arbete eller andra bidrag och uppbära fullt studiestartsstöd.

Kunskapslyftsminister Anna Ekström ser lite nyfrälst ut när hon beskriver bidraget i en CSN-producerad reklamfilm. Det är få saker som gör socialdemokrater så lyckliga som ett helt nytt bidrag. Det är däremot obegripligt hur Moderaterna, som fortsätter att predika att det ska löna sig att arbeta och nyligen ville skärpa kraven för att få försörjningsstöd, kan rösta ja till detta.

I en tid när antalet fattigpensionärer växer och allvarliga frågetecken sätts för välfärdens framtida finansiering väljer alltså regeringen med stöd av Moderaterna att införa ett oerhört generöst och kravlöst bidrag som mångfalt överstiger försörjningsstödet.

Vi kan bli hur upprörda vi vill. Men den krassa sanningen är att hur vi än vrider och vänder på situationen kommer denna grupp av outbildade nyanlända att försörjas av skattebetalarna under överskådlig tid. Antingen genom detta studiestartsstöd, genom försörjningsstöd i kommunen eller genom någon av Försäkringskassans olika ersättningar.

Vad bidraget heter kan kanske kvitta. Pengarna plockas ur samma plånböcker ändå.