I decennier har Sverige genom den förda invandringspolitiken och oförmågan och oviljan att ta strid eller ens erkänna fenomenet hedersförtryck svikit tusentals kvinnor, flickor och pojkar. De har lämnats åt sitt öde när samhällets makthavare tittat åt ett annat håll.

Detta svek blir mångfalt värre när en av landets mest omhuldade och medialt kindpussade personer, Gudrun Schyman, fortsätter relativiseringen av dessa vidriga traditioner. I en intervju i Lokaltidningen avväpnas Schyman effektivt med ett antal konkreta följdfrågor. Det som framträder är en kvinna som helt tappat koncepten.

Det är tydligt att ledaren för Feministiskt initiativ inte är van vid journalister som inte viker ned sig när hon levererar sina standardiserade floskelsvar. Resultatet är både förfärande och avslöjande, som nedanstående utdrag visar.

Ni står för kvinnans frihet, men kämpar för slöjan, som många förknippar med kvinnans ofrihet.

– Nämen, vi försvarar ju kvinnors rätt att få klä sig som de vill.

Är det ett fritt val att bära slöja?

– Ja, vem är jag att säga till en muslimsk feminist som står på barrikaderna för kvinnors rättigheter i sin slöja, att hon inte är trovärdig för att hon har slöja? Många har ju slöjan som en del av sin identitet.

Men är det ett fritt val?

– Ja, det kan det väl vara. Precis som det inte kan vara det. Men vem är du att kunna avgöra det?

Borde inte du tydligare ta ställning för kvinnor som kämpar mot slöjtvång?

– Men de kan ju kämpa mot det med slöjan på sig. De använder ju de verktyg som de har i den situation de är i. Om de kastade av sig kläderna så skulle väl ingen lyssna på dem. Väldigt många av de kvinnor som kommit hit har flytt för att rädda sina liv. Ska vi riva av dem kläderna vid gränsen, och säga ”du får bara vara här om du är lika naken som vi”.

Nej, jag undrar varför icke-slöjbärande feminister här inte står upp tydligare för kvinnor, i Sverige och utomlands, som kämpar mot slöjtvång. Däremot är ni tydliga med att stödja slöjan.

– Det kommer kvinnor till Feministiskt initiativ som bär slöja, blir medlemmar och arbetar aktivt med frågor som rätten till arbete, rättvisa löner och pensioner, bostad, jämställdhet, att bli behandlad som lika mycket värd. Bara för att du har slöja så ska du väl inte bli behandlad som mindre värd?

Gudrun Schyman påminner lite om Carl Bildt när hon pressas. Hon går till motangrepp och ifrågasätter journalistens kompetens, vilket vi ånyo fick höra i Ekots lördagsintervju häromveckan. Den som intervjuar måste därför vara påläst och använda sig av följdfrågor. Då faller snart fasaden och humöret.

Schyman må framstå som oerhört kunnig, men hennes kunskapsområde är i själva verket ytterst snävt. Schymans standardsvar när slöjtvång och islamism diskuteras är ett simpelt ”men dom då!”, ofta med hänvisning till kristna traditioner.

Jämförelserna haltar emellertid alltid, vilket belyser hur pass okunnig och oinsatt Schyman egentligen är. I grunden är hennes resonemang endast ett simpelt sätt att relativisera det kvinnoförtryck som råkar finnas främst i den muslimska världen, där kvinnor tvingas skyla både sitt hår och sina kroppar och anses underställd mannen.

För den som tror på lika rättigheter oavsett kön, sexuell läggning eller hudfärg blir det obegripligt hur personer som säger sig kämpa för kvinnors rättigheter kan försvara regimer, idéer och traditioner som på de grövsta sätt kränker, inskränker och förtrycker flickor och kvinnor världen över. Även i svenska förorter.

Varje gång Gudrun Schyman eller någon annan aktiv i Fi öppnar munnen blottläggs vilken farlig ideologi som partiet vilar på.

Fi var nära att komma in i riksdagen i förra valet. De omfamnades av medierna och beskrevs som ett kärlekens parti. Nästa år kommer partiet åter jaga en riksdagsplats. Det är dags för medierna att ta granskningen av detta islamistvänliga parti på allvar.

Den feminism Schyman står för är farlig och måste bekämpas med alla till buds stående medel. Ty på kvinnans sida står den definitivt inte.

Tidigare bloggat:
Kvinnoförtryckets apologeter

Läs även:
Per Hagwall