Anmälda sexuella övergrepp på Bråvallafestivalen har fått arrangörerna att ställa in nästa års festival. Beslutet har fått stor uppmärksamhet, och övergreppen fick statsministern att på sitt numera sedvanliga manér ta till kraftuttryck.

Löfven hävdade att det var ”ynkliga män” som begick övergreppen. Vad han vill göra åt straffen förtäljer däremot inte historien (apropå ynkligt dömdes nyligen en man till en månads fängelse för en våldtäkt på en pojke).

Reaktionerna på de anmälda våldtäkterna är flera. De mest framträdande är att extremfeminister passar på att vädra sitt mansförakt och sprida sin kollektivistiska världsbild. Kriminologen Nina Rung lägger ansvaret på ”er killar” (via Unvisit). En annan filur vill starta en ”mansfri rockfestival”, något som SVT slår upp som ett glatt förslag. Initiativtagare säger sig vara villig att släppa in män ”om de slutar våldta”.

Vi lever i en nervös tidsålder där ord måste vägas på våg för att ingen ska bli kränkt. Men här får vi ånyo bevis för att det finns en grupp i samhället som det går alldeles utmärkt att generalisera om, att tala illa om och att kräva inskränkningar för: männen.

Jag blir förstås inte ett dugg kränkt av det feministerna föreslår, men vill ändå peka på det ogenerade hyckleriet. Föreställ er vilken uppmärksamhet en ”muslimfri festival” skulle väcka. Eller en feministfri, för den delen.

Ibland är det oerhört viktigt att påpeka att vi inte är vår grupptillhörighet, att vi inte kan lastas för vad andra med samma tro eller ideologi tar sig för. Men inte när det kommer till sexuella övergrepp som begås av män. Då finns det bara en hållning: männen bär ett kollektivt ansvar.

Samtidigt som det tassas på tå och relativiseras å det grövsta när frågor om etnicitet kommer på tal, är det fritt fram att hävda att ”män våldtar”.

Visst börjar det bli en aning tröttsamt. Men den separatistiska trenden inom feminismen och vänstern kommer att slå tillbaka. Det är oundvikligt. Jag tror att vi nu ser början på den ultimata feministiska backlashen, och jag är också rätt övertygad om att även kvinnor börjar ledsna på det här minst sagt gnälliga manshatet.

Det tråkiga är att feministernas hat och krav på separatism riskerar att leda till att andra börjar svara med samma mynt. Kanske kommer då en och annan inse att det kanske inte var en så bra idé att kasta skit på en av världens mest jämställda manliga befolkningar.

Men det är så dags då.

Tidigare bloggat:
Landets mest utsatta grupp