Det är välbekant att män sedan många år åker till Thailand för sex. Sexhandeln är visserligen förbjuden i Thailand, men så länge den sköts på ett sätt som myndigheterna inte anser går över gränsen, låter de den hållas.

Dessutom är det en stor inkomstkälla för många thailändare, och turistområden som Pattaya skulle knappast vara desamma om alla bordeller och barer slog igen. Tillslag mot barer och massageinstitut sker emellertid med jämna mellanrum.

Sedan lång tid tillbaka handlar det inte om vuxna som söker sex med minderåriga utan främst helt vanliga sexuella äventyr mellan vuxna individer (avarter förekommer sannolikt fortfarande, men thailändsk polis har varit rätt framgångsrik i att bekämpa dessa).

I Sverige är det förbjudet att köpa sex sedan snart 20 år tillbaka. Effekten av sexköpslagen är att sexhandeln har gått mer under jorden än den annars skulle ha gjort, vilket fått politiker att anta att sexhandeln minskat. Nu vill regeringen även förbjuda svenskar att köpa sex i andra länder.

Detta betyder att det för en svensk skulle bli förbjudet enligt svensk lag att köpa sex i exempelvis Thailand men också i länder som Tyskland där verksamheten är reglerad och legal. Eller som en vän uttryckte det om när lagar perverteras på detta sätt: ”Det är som att vi skulle förbjuda svenskar att äta blockchoklad i Kongo.”

Rent moraliskt har somliga invändningar mot vad dessa sexturister ägnar sig åt. Även om det sker frivilligt från alla inblandade anses västerlänningen utnyttja thailändskans utsatta situation. När kvinnor åker till Gambia kallas det däremot ”romanser” i media. Det är Greta, 62, som hittar kärleken i Bobo, 28, men plötsligt helt oförklarligt finner sig singel igen efter att paret bott i Sverige i två år.

Fördömanden mot manliga sexturister är lätta att finna, Expressens Jenny Strömstedt är desto mer frisinnad när det kommer till svenska kvinnor i övre medelåldern som shoppar kärlek i Gambia. Hon drar en parallell till framgångsrika män som, oaktat sitt inte alltid fördelaktiga yttre, lyckas bli tillsammans med riktiga pinglor. Det är sant att alla relationer innehåller trade-offs i någon mån, och visst är unga kvinnor som söker sig till äldre rika män ett intressant fenomen.

Frågan är varför jämförelsen enbart anses relevant när det gäller kvinnliga sexturister och inte manliga. Precis som i fallet med männen som åker till Thailand finns det alla tänkbara gråzoner och nyanser att ta hänsyn till. Men samtidigt: tror vi på fullt allvar att Greta, 62, inte är ute efter mer än bara någon att hålla i handen på strandpromenaden? Att hon inte suktar efter att hoppa upp på den resliga karusellen? Att känna sig uppskattad, smickrad och behövd? Detta är mänskliga behov för såväl män som kvinnor.

Jag dömer ingen här. Vuxna människor måste under ömsesidig frivillighet och i sin unika livssituation vara i sin rätt att göra vad de vill tillsammans, vad omgivningen än lägger för moraliska aspekter i det. I vanlig ordning retar jag mig bara på hyckleriet och den förlegade bilden av män som förövare och kvinnor som antingen offer eller personer som bara vill väl.

Att kvinnor åker till Gambia för att svenska män är ”trötta och tråkiga” kanske är sant. Frågan är bara vad som har gjort männen så trötta och tråkiga i så fall. Ett svar som ligger väldigt nära till hands är: den svenska feminismen.

Tidigare bloggat:
Internationella klagodagen