Toleransen för misstag inom politiken är minst sagt splittrad.

Å ena sidan kan statsråd vansköta sina uppgifter politiskt utan minsta åtgärd. Vi har haft djupt opassande justitieministrar som suttit i åtta år, katastrofala skolministrar och empatistörda kommunikationsministrar som alla fått behålla sina jobb. Detta eftersom inga ”formella fel” har begåtts. Att vara allmänt usel och bedrövlig är inte olagligt.

Å andra sidan kan minsta misstag – en obetald TV-avgift eller svart städhjälp – leda till avsked på dagen. Den socialdemokratiska gymnasie- och kunskapslyftsministern Aida Hadzialic drabbades i dag av det senare.

Hon har åkt fast i en nykterhetskontroll i vilken hon blåste 0,2 promille, precis på fel sida om den gräns som är tillåten enligt svensk lag. Därmed gjorde hon sig skyldig till rattonykterhet och kommer få dagsböter. Hadzialic begick ett misstag. Hon gjorde en felbedömning.

Det finns inget som framkommit som säger att hon skulle ha alkoholproblem av den typ som miljöpartisten Per Gahrton uppvisat upprepade gånger (som jämförelse blåste han vid sin senaste snedsegling i automobil 1,89 promille, vilket är en omskrivning för ”stupfull”).

Hon gör något rakryggat när hon tar konsekvenserna av sina handlingar, kallar till presskonferens och erkänner utan omsvep i stället för att smita ut bakvägen. Detta kan ha räddat hennes politiska karriär.

Men Hadzialic avgång känns förhastad – och onödig. Bättre hade varit att Stefan Löfven vägrat ta emot hennes avskedsansökan och själv kallat till presskonferens där han förklarat vad som inträffat, sagt att han tagit sin minister i örat och påtalat hur allvarligt detta är men kommit fram till att han vill behålla henne i regeringen eftersom han tror på henne. Alla kan göra misstag.

Nu blev det inte så. Vilket jag beklagar. Aida Hadzialic har en flummig portfölj (bara begreppet ”kunskapslyftsminister” ger mig kalla kårar) på ett splittrat departement, men hon har på sistone varit en av få inom det rödgröna blocket som rakryggat tagit avstånd från identitetspolitiken. På så vis har Hadzialic varit ett friskt tillskott i en i övrigt sunkig ministär. Nu är risken stor att hon ersätts av en identitetspolitiker från nyvänstern.

Identitetspolitikens tillskyndare kan just ha vunnit ännu en rond.