När kunskapsnivåerna i världens skolor mäts har vi vant oss vid två resultat: asiatiska länder i topp och Sverige allt längre på efterkälken. Den tråkiga trenden för svensk skola tycks ha brutits, enligt Pisa 2015, men det är tydligt att Sverige ligger oerhört långt efter länder som Singapore, Sydkorea och delar av Kina.
Skolor i asiatiska länder beskrivs ofta som tanklös korvstoppning och upprepningspedagogik. Därför, hävdas det, är de duktiga på just de ämnen som mäts i Pisa men hamnar efter exempelvis Sverige när det gäller kreativitet och kritiskt tänkande.
Det finns relevant kritik mot denna generalisering, men överlag är mitt intryck att skolor i exempelvis Kina fokuserar mycket mer på utantillkunskaper än på att få eleven/studenten att tänka fritt och kritiskt, analysera resonemang, väga för och emot. Just sådant som är så vanligt i den svenska skolan. Det finns förstås en logik i detta eftersom Kina är en enpartistat där regeringen knappast vill uppmana människor till kritiskt tänkande och ifrågasättanden av auktoriteter.
Å andra sidan är studiedisciplinen en helt annan – det är inte ovanligt att asiatiska studenter som pluggat vid svenska universitet uttryckt förvåning över det låga studietempot här. Med all rätt. Svenskt skolväsende är varken anpassat för de lågpresterande eller de högpresterande utan för en stora majoriteten mellanpresterande elever. Lagomeleverna. Att skolpolitiken har gått ut på att få så många som möjligt att läsa vidare i stället för att upprätthålla en hög kvalitet i högre studier har dessutom skapat ett slags inflation i betydelsen av en högskoleexamen.
Efter Timss-mätningen, som visade en svag uppgång i svenska elevers kunskaper i naturkunskap och matematik, tändes ett hopp om ett liknande resultat i Pisa.
Pisaresultaten från 2015 ger faktiskt skolministern Jan Björklund råg i ryggen. Lite ironiskt att resultatet kommer nu två år efter att han avgick och därmed kan inkasseras av den sittande regeringen. Det är inte Gustav Fridolin som ligger bakom de förbättrade resultaten, men en sprudlande glad Fridolin log sitt största glin och passade förstås på att sola sig i resultaten dagen till ära.
Många förändringar är inte statistiskt säkerställda, men överlag är svensk skola tillbaka på den nivå den hade 2009. Vilket är bättre än 2012 men sämre än 2003. Vändningen är bred och viktig, men resultatmässigt är svensk skola fortfarande sämre än för 15 år sedan.
Sverige ligger nu runt eller strax över OECD-genomsnittet i matematik, naturkunskap och läsförståelse. Däremot har vi det största glappet mellan de bästa och sämsta skolorna av alla uppmätta länder. Prestationsgapet mellan inrikes och utrikes födda är också mycket stort i Sverige jämfört med i andra länder, och då är förstås fjolårets invandringsvåg inte inräknad. Det finns god anledning att tro att Pisa inte kommer vara fullt lika glad läsning nästa gång när alla nyanlända som kommit de senaste åren räknas in.
Jag fortsätter att tro att en kombination av de asiatiska systemen och det svenska – studiedisciplin, respekt för lärare och pedagoger, höga och rättvisa krav och samtidigt en öppenhet för diskussioner, kritiskt tänkande och kreativitet – är det allra bästa.
Egentligen kan Pisaresultaten sägas vara en sorts spegelbild av det svenska samhället i stort. Det går väldigt bra för många och riktigt dåligt för andra. Detta förhållande gäller som bekant även på arbetsmarknaden, där sysselsättningsgapet mellan inrikes och utrikes födda är oroväckande stort. Det gäller även bostadsmarknaden, där den med pengar kan köpa en bostad men unga, äldre och personer med låga inkomster i allt högre grad både riskerar och faktiskt drabbas av hemlöshet.
För landets föräldrar handlar det således om att sätta sina barn i rätt skola. Och för att kunna göra det måste man bo på rätt plats.
Det var inte så mycket som behövdes för att den gamla PISA-trenden skulle förklaras bruten.Ett nytt svenskt under.Pengarna vi spenderar på skolan ger oss en sjunde plats i OECD:s lista över spenderade pengar med det nya fantastiska resultatet kring snittet med lite underkant.Så om vi bara lägger mer pengar så kan undret börja på riktigt.Så enkelt att en Gustav Fridolin kunde klara det på bara några dagar egentligen..
Fast var ska vi ta pengarna? Är inte dom intecknade som det heter?
Tillsammans med de flesta andra pengar?
Seadn kommer ju nya som också ska höjas till nya nivåer tillsammans med det svenska undret?
Kan man tillverka nya egna pengar då?
Svenska barn är i alla fall inte obildbara i sig. Av tio svenska elever i mitt barns internationella skola utomlands hade tre 22,5 och två 22,0. De gick ut ett år yngre än svenska gymnasieelever också.
Hej.
Att raset stoppats är det för tidigt att utropa; till det behövs fler mätningar där vi inte ånyo försämras gentemot våra egna resultat, och helst inte jämfört med andra heller.
Dock tänker jag vara optimistisk, och tills jag får se andra tecken hoppas på att det är ett trendbrott, oavsett anledning. Jag rekommenderar bloggens läsare att strunta i medias eller politikers analys tills man själv läst OECD:s sammanfattning åtminstone, eller allra helst besökt deras hemsida för att själv studera resultaten.
Sammanfattning: [http://www.oecd.org/pisa/PISA-2015-Sweden.pdf]
På PISA:s hemsida kan man även själv göra 'science'-delen av testet, om man är road.
Kamratliga hälsningar,
Rikard, lärare
Trenden är inte bruten. Vad har förändrats? Inget! De här resultaten har Sverige sannolikt betalat för. Kalla mig konspirationsteoretiker, inget är omöjligt idag.
Kan vara en krusning i en större nedåtgående trend som nu blåses upp dessvärre. Gustav Fridolin missar inte ett tillfälle för lite ytlig populism och att dela med sig av sin vishet i strålkastarljuset, och medierna spelar med.
'Matematiklyftet för lärare' har nämnts som en förklaring till de tillfälliga trendbrottet. Undrar om inte mer av små verklighetsbaserade stödinsatser i form av "kunskaps-lyft" för lärare kan vara aktuellt, som t.ex "Ekonomiska samband-lyftet" och "Grundläggande demokrati-lyftet"..?
Fast de kanske krockar för mycket med marxteori-kurserna.
"mitt intryck att skolor i exempelvis Kina fokuserar mycket mer på utantillkunskaper än på att få eleven/studenten att tänka fritt och kritiskt, analysera resonemang, väga för och emot. Just sådant som är så vanligt i den svenska skolan. Det finns förstås en logik i detta eftersom Kina är en enpartistat där regeringen knappast vill uppmana människor till kritiskt tänkande och ifrågasättanden av auktoriteter."
Den svenska skolans fokus på kritiskt tänkande har lett till att det sitter en stor grupp vanliga medborgare hemma vid sina datorer och synar varje steg som politikerna tar och kritiserar snart sagt varje rad som MSM:s journalister skriver. I kombination med Internet har detta blivit till ett hot mot ett "etablissemang" som inte är intresserat av att ta del av medborgarnas synpunkter. Ångrar man sig kanske att man utbildade svenskarna så förbannat bra att de genomskådar lögnerna? Skulle man inte hellre vilja ha obildade och lojala zombies som klarar av enkla arbetsuppgifter men inte kan se de större sammanhangen? Är det därför skolan tillåts förstöras av en kunskapsfientlig ideologi medan bara skenåtgärder som inte kan leda till någon substantiell förändring genomförs?
Hallsten Stenkilsson
"Svenskt skolväsende är varken anpassat för de lågpresterande eller de högpresterande utan för en stora majoriteten mellanpresterande elever."
Elevers prestationsförmåga och intelligens är inte särskilt relevant utom om man ska bli fysiker eller något liknande eller inte alls har läshuvud.
Det svensk skola och framför allt högskola har tappat är att det krävs en arbetsinsats för att bli duktig. Läste någon undersökning för ett tag sedan att den genomsnittlige universitetsstudenten läger 20-25 timmar på studier.
Jag håller fullständigt med Nils Bohr – geni är 99 procent hårt arbete.
Det kommer att bli en lång, lång resa tills man kommer upp till 1960-tals nivå.
EU-ministern Ann Linde (S) vill satsa på utbildning för att motverka felaktiga åsikter bland lärare, journalister och politiker.
Demokratiminister Alice Bah Kunkhe vill satsa på förbud mot fejkade nyheter och felaktiga åsikter på Facebook.
Skolminister Gustav Fridolin vill satsa på förbud mot läxor och låga betyg i skolan.
/Makten har talat.
Jag har gått genom alla testerna som är tillgängliga med min morgonkaffe. PISA(!) testerna är ideologiska pieces of c..p. I det bästa fallet, de är språkanalytiska tester, ingenting annat; likaså, matte testerna från 2012 är rent BS. Hur testas att eleven har förstått grundprinciperna? Dessutom alla de "rätta" svaren är telefonerade, typ körkortsprovet.
Dock, frågan är inte varför vissa länder klarar testerna bra, utan hur f.n man kan inte göra det? Det kan bli att testerna testar något annat, t.ex., läsförståelse, koncentrationsförmåga, attityd, etc.
Varför skulle inte skolan vara splittrad när allt annat är det är väl frågan?!?
Säga vad man vill om Sydsvenskan och deras cykel men nog blev Alice Bah Kunke (mp) alldeles till sig i trasorna av de goda nyheterna.Hennes parti har ju ett alldeles eget särskilt förhållande till sanningen.Den äppelkindade Fridolin som nu räddat skolan på lite övetid kan också fungera som varnande exempel.
När jag läser undersökningarna lite noggrannare inser jag att svenska skolor försämrats, trots att försämringen inte är lika stor som det var vid förra mätningen. Det är således illa ställt, fast inte lika illa som förra gången. Jag tror att mycket av prioriteringarna i vårt samhälle speglar sig i skolresultaten. I ett samhälle där arbetsförmedlingens chef berättar att det är brist på kockar och busschaufförer kanske inte alla elever bör utbildas till partikelfysiker eller raketforskare. Då är Fridolins dröm om att alla barn skall ges möjlighet att utvecklas så lång som möjligt bara en floskel som passar bra i den politiska debatten. Med detta i åtanke är det lätt att förstå att samhället valt att ge barn till invandrare hemspråksundervisning istället för att ge deras föräldrar utbildning i svenska språket, som borde vara mera integrerande.
Hemspråksundervisningen borde ske barnens fritid. Barn borde få välja om de ville busa på fritids eller lära sig föräldrarnas hemspråk.Nu ser vi hur ungdomsgäng som ofta har invandrarbakgrund skjuter ihjäl varandra i förorterna, andra ungdomar är bättre på arabiska än svenska språket och lockas därför av IS värvningsbudskap. Dessa ungdomar hade säkerligen fått ett bättre liv om skolan inriktat sig på att lära dem och deras föräldrar svenska istället för att påtvinga barnen hemspråksundervisning. Varför kallas det för hemspråk? Är inte svenska hemspråk för oss som bor i Sverige? Lär skolorna ut hemspråk i förhoppning om att vi skall skicka tillbaka alla hemspråkselever till deras föräldrars hemland? I så fall har skolorna lyckats med tanke på alla de som rest till IS samt med tanke på alla kriminella som vi försöker utvisa.
Sedan får vi inte glömma bort att blandade klasser medför att svaga elever blir svagare än de borde ha blivit om klasserna inte varit blandade. Det fungerar ungefär som den svenska kvoteringen av kvinnor till attraktiva jobb, det kvoteras inte tal oattraktiva jobb. För att chefer skall slippa tjat om dålig könsblandning väljer de att anställa kvinnor utan att ta hänsyn till kompetens. Då kommer kompetenta timida män att trängas undan av män och kvinnor med vassa armbågar och männens kompetens tas inte tillvara. Nu skall invandrarbarn hjälpas och då trängs timida svenska barn undan. Därför tycker jag att dieter löjligt varje gång våra media påtalar att brott begåtts av svenskar. Dessa svenskar kan vara barn till invandrare eller sådana som trängts undan när skolan inte haft tid över för dem.
Alltid lika trevlig att få se reportage från Estland och Sverige och jämföra dem:
http://www.svtplay.se/video/11371302/rapport/rapport-5-dec-19-30 (17 min in, om Estlands skola).
https://www.youtube.com/watch?v=YsFV-75ixys (Om skilladerna mellan svenska- och invandrarskolor, där de senare ligger i topp 10 bland de sämst presterande skolorna).
I vissa fall undrar jag faktiskt hur mycket svensk skola kan åstadkomma. Du måste besitta en viss intelligens för att tillgodogöra dig kunskaper.
Hur kan denne unge man tillgodogöra sig en svensk skola: https://www.youtube.com/watch?v=1slX5DdA0Dw?
Se hela klippet men i synnerhet från 2 minuter in i klippet, då en reporter frågar ifall personen skulle skriva på ett papper för att få 40 000 kronor med risken att den åker i fängelse. Han svarar: "Jag gör det, snabba pengar. Alla skulle göra det."
Det finns faktiskt ett antal medborgare som inte har förmågan att leva i ett samhälle som Sverige, de är dömda att hamna i fängelse! De behöver ett samhälle utan lagar och regler för att kunna leva fritt, t.ex. ett med svag statsbildning