Det brukade hävdas att vi lever i den bästa av världar. Inte minst Johan Norberg, idéhistoriker och orubblig framtidsoptimist, har drivit den tesen i många år. Detta har också mycket riktigt gått att leda i bevis globalt i form av minskande fattigdom, färre militära konflikter och och fler demokratier. Men nu finns alltfler skäl att se en smula pessimistisk på framtiden.

Kriget i Ukraina ser ut att kunna fortsätta i ytterligare flera år. Världen blir inte längre mer demokratisk, tvärtom ser vi motsatt utveckling på många håll. Det är som om demokratin rullas tillbaka efter att ha nått sin topp för kanske två decennier sedan.

I 20 år har många fruktat att det ska bryta ut ett regelrätt krig mellan Israel och Iran. Nu har det skett. Än så länge skickar länderna ”bara” missiler och drönare mot varandra, och det är svårt att föreställa sig något slags markoperation. Men Israel verkar inställt på att regimskifte i Teheran, ett slags folklig resning mot mullorna, vilket kan leda till oförutsedda konsekvenser för hela regionen. Planer för regimskiften innehåller alltid en viss dos av önsketänkande.

Försöker Benjamin Netanyahu dra bort uppmärksamheten från den mänskliga katastrofen i Gaza? Möjligen. Men mullornas Iran har hela tiden varit huvudfienden, och efter att Irans allierade försvagats såg Netanyahu kanske chansen här och nu. På bara några dagar uppges Israel ha gjort det Ryssland misslyckats med i Ukraina: skapa luftherravälde. Med god hjälp från USA, Storbritannien och Frankrike lyckas israelerna dessutom plocka ned det mesta som Iran skjuter mot dem.

Vi kan notera att Hizbollah gör ingenting. Och Ryssland, som ju införskaffade de ökända Shaheddrönarna från Iran innan de lyckades få igång en egen storskalig produktion, är tysta. Iran står ensamt och är vingklippt. Det lär göra dem mer förhandlingsvilliga.

Israels långsiktiga mål är ett regimskifte, men det kortsiktiga handlar om att slå ut den kvarvarande underjordiska anrikningsanläggningen i Qom. För detta krävs bomber som Israel inte har tillgång till. De behöver USA. Men är Donald Trump beredd att skicka amerikanska bombplan mot Iran? Han är ju vald på att inte ta in USA i fler krigsäventyr. Kanske kan rödkepsarna förlåta honom om det handlar om några få amerikanska bomber, men sådant går som alltid inte att veta i förväg.

Det sista världsekonomin behövde nu var ännu ett krig. Det finns dock en chans att detta inte behöver bli så långvarigt. Är den iranska regimen beredd att sätta sig ned och förhandla om sitt atomenergiprogram? Är Israels ens intresserat av detta eller har de bestämt sig för regimskifte till varje pris? En sak är i alla fall säker: Netanyahu räds inte att ta risker.