Kinas roll i Rysslands krig i Ukraina har ända sedan den fullskaliga invasionen varit höljt i ett visst dunkel. Misstankar om att Beijing förser Moskva med stöd har funnits hela tiden, men än har det inte påvisats att Kina pumpar in vapen till den ryska krigsmakten. Däremot vet vi att Kina hjälper till på andra sätt, inte minst det som kallas ”nära vapen”-stöd i form av komponenter. Så varför hjälper inte Kina sin allierade mer än så här?

I ett lika ovanligt som oväntat utspel ska den kinesiske utrikesministern Wang Yi ha medgett att Kina inte kan låta Ryssland förlora i Ukraina. Inte för att Kina och Ryssland är sådana såta vänner utan för att ett krigsslut skulle möjliggöra för USA att fokusera på Kina. Beijing behöver alltså att Washington, och kanske också Bryssel, har såväl händer som sinnen bundna i Ukrainakriget. Wang ska ha gjort utspelet under ett fyra timmar långt möte med EU:s utrikeschef Kaja Kallas under onsdagen.

Om uppgifterna stämmer målar de en cynisk bild av Kinas inblandning i kriget. Kina har velat utmåla sig som en neutral part, och uttalanden från Zhongnanhai har som alltid när Kina uttalar sig om andras konflikter handlat om behovet av deeskalering och diplomati. Men om vi ska tro dessa nya uppgifter önskar Kina alltså ingen snabb rysk seger och heller inte en ukrainsk sådan.

Det är ur ett kinesiskt perspektiv ingen skräll att ett utdraget krig är att föredra. Putins krig dränerar Väst på resurser och håller samtidigt den ryska undersåten där den anses höra hemma. Putin och Xi må ha deklarerat en ”gränslös” vänskap, men det är inget jämlikt partnerskap. Kina är tvivelsutan den starkare partnern här.

Wangs ögonblick av ärlighet kring Beijings verkliga inställning skulle förklara varför Kina inte, såvitt bekant, förser Ryssland med stora mängder vapen utan nöjer sig med att förse Putins krigsmaskin med komponenter och teknologi nödvändiga för att runda flera av de sanktioner som Väst riktat mot Ryssland. Det är säkert ett väldigt viktigt stöd, men det är inget som ger Putin en snabb seger. Därtill pumpar kineserna in miljarder i stridskassan genom omfattande handel, och detta gynnar givetvis även Kina som får tillgång till billig olja.

Om Trump lämnar sina tafatta försök att få till stånd en vapenvila eller fred i Ukraina och i stället fokuserar på just Kina, faller det kinesiska försöket att hålla Washington upptagna med annat. Det kan hända när som helst, och vissa skulle hävda att den amerikanske presidenten redan har tappat intresset för kriget.

I den bästa av världar skulle Trump, som efter det senaste samtalet med Putin kanske äntligen har insett att Ryssland faktiskt inte är intresserat av fred, godkänna mer stöd till Ukraina och samtidigt ge upp försöken att få parterna att sluta slåss. Här och nu finns emellertid inget som tyder på det. Trumps senaste utspel är att Ukraina redan har ”fått för mycket”.

Kriget i Ukraina har lärt oss mycket. Dels om Ryssland men också om oss själva. Om något har kriget i Ukraina påmint oss om att stormakter har intressen, inte vänner. Ukraina har hamnat i den föga avundsvärda positionen att slåss för sin överlevnad klämda mellan USA, Kina och EU, tre makter som ägnar sig åt ett geopolitiskt och ofta cyniskt spel.


Ukraina står fortfarande.