Ungrarna har gått till val. Precis som opinionsmätningarna hade visat var det den samlade oppositionens Péter Magyar som tog hem det. Med bred marginal besegrade han den sittande Viktor Orbán. Därmed sätts punkt för 16 års obrutet styre för maktpartiet Fidesz.

Tisza får vad det verkar två tredjedelars majoritet. I Sverige är vi inte vana vid ett sådant valresultat, men den här gången hade den ungerska oppositionen beslutat sig för att lägga interna meningsskiljaktigheter åt sidan och fokusera på att samlas i ett enda parti för att kunna utmana Orbán. Det var klokt. Och förmodligen det enda sättet att säkra en seger.

Resultatet är positivt i dubbel bemärkelse. Dels att Orbán äntligen knuffas bort från makten men också att han erkände sig besegrad så snabbt. Det fanns många farhågor kring att Orbán skulle utnyttja tiden fram till det faktiska maktskiftet att obstruera på alla möjliga sätt för att kunna sitta kvar eller försvåra en maktöverlämning. Vill han jävlas finns det säkert sätt att göra det på, men Orbán har åtminstone inte motsatt sig valresultatet vilket är det allra viktigaste. Den ungerska demokratin har stått pall och levererat.

En annan aspekt av valresultatet är att Putin fått en allierad färre, vilket är nog så viktigt. Orbánregeringens närhet till Kreml är inte bara obegriplig sett ur ett historiskt ungerskt perspektiv. Den blev också en europeisk säkerhetsrisk. Utrikesministerns avlyssnade samtal med Sergej Lavrov gav en ögonblicksbild av det kärvänliga och från Ungerns sida närmast underdåniga partnerskapet. Allt som sades i EU kunde levereras till Putins skrivbord på ett par ögonblick. Detta upphör förhoppningsvis nu. Men det kommer ta tid för övriga EU att bygga tillit till Ungern igen.

För Ukraina är Magyars valseger otrolig viktig eftersom Orbán blockerat EU:s utlovade lån på 90 miljarder euro och ogenerat anslutit sig till det ryska narrativet. Slovakien kan fortfarande obstruera när det kommer till lånet, men med frontfiguren för den ryssvänliga linjen borta ur leken blir det svårare för Fico att ensam stå i vägen.

Magyar har lovat en rad reformer för att undvika att Ungern blir alltmer auktoritärt, bland annat att begränsa antalet mandatperioder en premiärminister kan sitta till två och försöka upprätta något slags fri media igen eftersom att Fidesz direkt och indirekt tagit kontroll övery 80 procent av dem. Med två tredjedelars majoritet är det mycket som Tisza kan åstadkomma. I ett land som präglas av korruption finns det dock alltid frågetecken för vad som i slutändan blir gjort. Magyar kommer därutöver behöva balansera den inhemska opinionen när det kommer till synen på kriget i Ukraina. Dessutom har han samma gamla energiberoende till Ryssland att hantera.

För ungrarna var det förmodligen andra frågor än Ukraina som vägde tyngst, även om Orbán tapetserat halva landet med Zelenskyjs porträtt. Ungern dras med EU:s högsta inflation, välfärden går på knäna och många var nog också trötta på att vara EU:s ständiga bråkstake. Yngre som aldrig sett en annan ledare ville ha förändring. Kanske vilken som helst.

Med allt det sagt finns det nu lite hopp. En korrupt ledare har röstats bort av folket. Ungern har, precis som när de röstade för att gå med i EU, åter röstat för att bli en del av Europa. Det är värt att fira.