De USA-ledda fredssamtalen med Ryssland och Ukraina har nått vägs ände, konstaterar den finske presidenten Alexander Stubb till norska VG. Tyvärr tyder det mesta på att Stubb har rätt. Det finns ingen realistisk och fruktbar väg framåt i några fredssamtal med Ryssland just nu, och signalerna kommer direkt från Kreml.

Enligt ryska medier har nämligen Putin nu bett ryska storföretag om pengar för att kunna fortsätta kriga. Huruvida detta stämmer vet vi förstås inte, men helt klart är att Ryssland behöver fylla på både kassan och fronten.

Det mullrar en del i den ryska ekokammaren. Krigsbloggare ondgör sig över hur den ryska regimen begränsar Telegram och hotar med att helt stänga av appen för att tvinga in befolkningen i den statliga Max. Därtill gnälls det över hur trögt det går på slagfältet. Trots enorma ansträngningar, rekordmånga drönarangrepp på civila och ofantliga förluster under 2025, var de ryska framgångarna blygsamma. Nästan patetiska.

Frånvaron av resultat vid fronten har fått normalt krigshetsande bloggare att för ovanlighetens skull framföra kritik. Jurij Podoljaka är en av de mer profilstarka krigsbloggarna på Telegram. Han tror inte att Ryssland kan vända utvecklingen under de närmsta månaderna. Alexander Sladkov, en propagandist som leder programmet Izvestia i rysk TV, har påstått att ryssarna har blivit sparkade i skrevet och ifrågasätter om det finns en ”masterplan” bakom kulisserna.

Att pessimismen sipprar ut i rysk stats-TV är inte unikt. Det förefaller finnas en viss tolerans för den här sortens kritik så länge den inte riktas direkt mot Putin. Att den framförs är också talande för hur kriget går. Efter att ryssarna tagit mark i två och ett halvt år pressar Ukraina tillbaka ryssarna nu. I mars upphörde de ryska framryckningarna och resulterade i nettovinster för ukrainarna. Detta ska inte överdrivas, särskilt som fronten förblir rörlig och dödszonen växer. Men det är ändå ett trendbrott, och av den ryska våroffensiven har vi hittills inte sett några som helst resultat.

Vi har passerat 1500 dagar. Detta är ingen specialoperation. Det är ett fiasko.

Om vi lägger narrativet om den oundvikliga ryska segern åt sidan för ett ögonblick och zoomar ut blir bilden av ett ryskt fiasko väldigt tydlig. Vi har gått in i det femte krigsåret. Rysk krigsekonomi går på högtryck. Jakten på soldater intensifieras. Nu nås vi av rapporter att armén letar färskt kött på landets universitet, som tidigare varit fredade från rekryteringar, och att storföretag uppmanas att ”nominera” ett visst antal anställda till den så kallade specialoperationen. Allt detta tyder på desperation, och frågan hur länge detta kan pågå dyker förstås upp.

Ukraina gör allt för att störa den ryska inkomstkällan genom att systematiskt bomba raffinaderier och ta kriget till rysk hemmaplan. Enligt Zelenskyj har allierade, oklart exakt vilka, bett Ukraina att inte bomba mer nu när priserna skenar till följd av Trumps krigsäventyr i Iran. Ett fräckt önskemål givet vad Ukraina får utstå dagligen. Parallellt har bland andra Sverige äntligen börjat borda flytande vrak i den ryska skuggflottan i Östersjön, och de EU-länder som Trump skäller ut i tid och otid tycks ha samlat sig.

Det ryska fiaskot innebär dessvärre inte att situationen att vi närmar oss en fred. Ukraina är i ett ytterst prekärt läge, både ekonomiskt och militärt. Utan lånet på 90 miljarder euro kommer Ukrainas ekonomi att kollapsa, och detta kan börja redan i sommar. Om soldater, sjukvårdspersonal och andra offentliganställda ska kunna få lön måste EU:s pengar betalas ut. Det måste hittas en väg runt förrädare som Orbán.

Landet har genomlevt den värsta vintern hittills när ryssarna gick all-in på att bomba landets energiinfrastruktur för att frysa ut civilbefolkningen. Det misslyckades. Ukraina klarade även denna prövning. Någon tid för återhämtning finns emellertid inte. Nu ser vi nästa steg i den ryska terrorn – bombningar både dagtid och nattetid. Inte heller detta kommer förstås ”fungera”, ty terror mot civila gör aldrig det. Men det kommer leda till fler döda.

Det finns en dyster sanning om Rysslands krig mot Ukraina. Kriget kommer inte ta slut förrän ett av följande scenarier har inträffat: Den ryska förmågan att bedriva krig upphör eller har degraderats till en sådan nivå att de inte har något annat val än att sluta fred. Krigets konsekvenser tvingar fram en palatskupp i Moskva och Putin och övriga ledarskap tar vägen ut genom ett fönster. Ukraina är militärt besegrat och tvingas gå med på Kremls krav för fred.

Några andra realistiska alternativ synes inte finnas. Europas stöd till Ukraina är således viktigare nu än det någonsin har varit.

Havsdrönaren SeaBaby är ett av många exempel på ukrainsk innovationsförmåga.