Det går inte att ta miste på entusiasmen hos vänstersidan i svensk politik just nu. Oppositionen är segerviss, Aftonbladets ledarsida är precis sådär raljant och krispigt oärlig i sin argumentation som den alltid var när makten var i säkra sossehänder. Och DN drömmer sig tillbaka till 2014.
Med utgångspunkt i Almedalen filosoferar skribenten Max Hjelm över likheterna och skillnaderna mellan då och nu. När artisten Thomas Stenström anordnar en ”manifestation för mångfald, demokrati och klimat” som en protest mot Sverigedemokraterna känner Hjelm hopp.
I Expressens debatt mellan Jimmie Åkesson och Elisabeth Thand Ringqvist fick Åkesson frågan om Stenströms initiativ. Han svarade att han är så trött på dessa kändisar som bara tycker saker men aldrig behöver ta ansvar för någonting.
Hjelm problematiserar inte detta. Tvärtom. Han trivs. Hjelm vill tillbaka till tiden när Refugees welcome intervjuades i statstelevisionen, när miljarderna rullade, Globen fylldes av artister och kändisar i hela Sverige skramlar och där det var kutym att hävda att det inte finns någonting som är genuint svenskt. Vilka tider.
Att DN drömmer sig tillbaka till gamla goda tider när feminism, klimaträttvisa och öppna gränser var stekheta ämnen i valrörelser och i panelsamtal är inte så konstigt. Tidningens ledarsida är en påtagligt aggressiv motståndare till Tidösamarbetet, må det gälla kriminalpolitiken eller migrationspolitiken. Falskheten är monumental.
I ett intellektuellt slapp text om migrationspolitiken beklagar sig ledarsidan över det förändrade debattklimatet. För tio år sedan behövde till och med SD hävda att de ville hjälpa på plats. I dag kan regeringen skryta med att ha minskat invandringen och biståndet, och dessutom vill den utvisa ”integrerade människor […] utan sina föräldrar”, suckar DN.
Kritiken är så oerhört historielös och verklighetsfrånvänd. Dels har regeringen primärt styrt om biståndet till Ukraina. En helt rimlig prioritering. Dels vann Tidösamarbetet valet på att skärpa migrationspolitiken med krav och tydlighet samt att få ordning på det eskalerande gängvåldet. Mandatet från väljarna var väldigt tydligt.
Resultatet är minskad asylinvandring och halverat skjutvapenvåld. Som utlovat. Tidöpartiernas svaga opinionsstöd skulle faktiskt kunna tolkas som att de har lyckats med sina viktigaste frågor – väljarna prioriterar inte längre invandring och kriminalitet lika högt som när Ulf Kristersson tillträdde. Otacksamt måhända, men så fungerar väljarna.
DN vill alltså tillbaka till en tid när det svenska asylmottagandet kollapsade. En tid när vuxna män och barn delade boende med våldtäkter som följd. En tid när anställda på migrationsboenden blev mördade. En tid när socialtjänsten ålades att ordna fram oräkneliga lägenheter till migranter.
För personer vid sunda vätskor är dessa år ett avskräckande exempel, en historiens varning för vad som kan hända när det politiska, mediala och kulturella etablissemanget förvandlar ett land till en spegelbild av Kejsarens nya kläder. Denna tid borde framkalla djupt obehag, inte beundran.
Den förändrade synen på migrationen har inte bara förändrat debatten utan också politikens innehåll. Vi har lämnat en tid bakom oss när all sorts invandring sågs som berikande. När vi endast frågade vad Sverige kan göra för migranten. I stället har vi börjat prata om vilken sorts invandring som är bra för oss och vad migranten kan göra för Sverige. Vi har alltså blivit lite mer som andra länder. Lite mer normala.
Nu anser DN att vi borde backa bandet och bli så där härligt galna igen. Släppa loss. Öppna portarna. Det är svårt att hitta en annan beskrivning av detta än ren och skär galenskap.
Om man ska vara ärlig så är det inte så konstigt att vänster-sidan är euforiskt glada och lyckliga. Äntligen har vinden vänt och man tror sig få som man vill igen. Hur det blir med den saken får framtiden visa men hur vi kunde hamna här IGEN är en fråga som kommer dyka upp framöver. Vad blir svaret?
En radikal samhällskritiker skulle kunna hävda att de kommande fyra åren blir en utmärkt chans för de rödgröna partierna att regera sönder sig själva fullständigt, och att därmed för decennier framåt kunna vaccinera majoriteten av svenskarna mot många olika vansinniga ideer.
En mer radikal systemkritiker skulle också kunna hävda att befolkningsutbytet fortgår även nu, om än lite långsammare än tidigare, och att det på lång sikt skulle kunna vara bra att koka den svenska grodan snabbare, för att på så sätt provocera fram en betydligt hårdare och mycket mer varaktig motreaktion.
Man kan argumentera för att Tidö kom till ett dukat bord men inte vågade ta för sig. Nu blir det att ta vägen förbi hamburgerhaket för att bli mätt innan man slår sig ner på läktarplats för att tjoa och tjimma i många långa perioder.
Jag skulle nog inte påstå att Tidö inte vågade ta för sig, med tanke på hur mycket den nuvarande regeringen faktiskt har uträttat.
Problemet ligger nog mycket i det faktum att alltför många svenska väljare ser Sosse-regeringar som det normala och att en icke S-ledd regering ses mest som en anomali.
Det är bara att inse faktum, den demokratiska enpartistaten som Sverige var i årtionden har satt sitt avtryck.
Jag är inte så säker på att det är ett vinnande koncept att skylla på väljarna i en demokrati. Framför allt inte om man ska sitta och tjoa och tjimma på läktarplats i fortsättningen. Precis som i fotboll vinner det bästa laget.
Kanske inte skylla på väljarna, nej jag ifrågasätter inte att Sverige är och har varit en demokrati i över 200 år.
Men jag anser fortfarande att Sverige fortfarande lider av sviterna av ett de facto enpartistyre, och det är medvetet designat på det sättet av sossarna, då sossarna ägnade årtionden på att bygga upp ett parallell samhälle med S-märkta organisationer som fostrade en stor andel av väljarna att rösta på S då sossarna medvetet blandade ihop Parti, förvaltning och civilsamhälle och fick folk att tro att samhälle och stat var synonymer.
Det står dig fritt att tycka men du gör det från läktarplats eftersom det inte blev några mål i matchen.
Men det klart att vi är många som ett mer positivt klimat för större inflyttning igen. Jag hoppas förstås på en valseger där en annan konstellation kommer till makten, i mitten eller till vänster och där synen på migration kan bli mer positiv. Däremot brukar det vara så att det inte blir några stora återställningar av politiken efter ett regeringsskifte och det tror jag inte heller i den här frågan. Förändringarna kommer vara i vissa punkter.
Johan Karlsson. Du vill alltså inte att skjutningarna och kriminaliteten överlag ska fortsätta att minska utan du vill ha mer av det? Varför vill du det? Vad har skötsamma svenska medborgare gjort dig för ont?
@ Johan Karlson 21:40:
Bejakar du i likhet med Annie Lööf en extra 30 miljoners invandring till konungariket Sverige bara de har jobb?
Johan Karlsson: Tror du verkligen på allvar att vi kommer att kunna komma tillbaka till den politiska korrekthet som rådde 2014? Som om de senaste 12 åren aldrig hade ägt rum?
Eftersom till och med SIFO undersökningen bara fick svar av ungefär en tredjedel tillfrågade vilket parti folk ska rösta på så VET vi inte valresultatet. Jag vill inte gissa utan jag avvaktat tills det är klart. Jag instämmer i det Fillesof skriver att om de rödgröna vinner så kommer de att sabotera så mycket att till och med de mest inbitna sossarna fattar att det räcker nu.
Sverige är ett fritt land och det är fullt tillåtet att använda sig av de mind games och tricks man kan för att rädda det som är kvar av sommaren. Men som du förstår kommer September i varje fall. Ska du hävda att valet är stulet efter förlusten också?
Det är klart att vi inte vet resultatet i förväg. Det gör ingen. Så är det alltid med framtiden. Ingen vet i förväg. Kanske i större drag men aldrig i detalj.
Men du tror alltså att flera opinionsundersökningar inte stämmer ett dugg. Jag tycker att du börjar låta mer och mer som Trump.
De flesta partierna har interna problem, även om sossarnas inte granskas av media. Moderaternas: att de fortfarande dras med Reinfeldts arv, fegisen som f.ö. flydde skeppet först.
Åratal bortslösade, försvårades ytterligare av; att bara översta skiktet putsats bort. Kvarlämnade var Reinfeldts alla muf-kompisar, medelmåttor och 3-4:e handsval som aldrig platsat under normala omstängheter ”mammas pojkar, internt. Tidigt domesticerade svansviftare, vars mamma är största förebild. Som aldrig haft ett riktigt jobb, de flesta bara intrigerat och glidit runt i skyddad miljö sen skolåldern i div styrelser, utskott, funktionärs-befattningar i moderatsfären. Kristersson var t.o.m så domesticerad att han gifte sig med mamma…
Det finns väl en viss igenkänning som värde i den s.k vänstervinden. Men det verkar som om sossarna inte tänker kantra riktigt som förr. Vi får räkna med horder av förrådda ”vänsterlutande” gråterskor framöver. Ganska sannolikt är det hela en sosse-strategi, det är makten som räknas långsiktigt. Tidö fick äran att sopa framför dörren men sossarna tar makten. Det är det som räknas.
”Tidöpartiernas motgångar är självförvållade, de vägval Ulf Kristersson gjorde direkt efter valet 2022 skapade de problem han står inför i dag. Sverigedemokraternas stora inflytande i Tidöavtalet lade grunden till väljarnas skepsis.
Hade Kristersson haft mera is i magen i förhandlingen med Åkesson hade han kunnat ligga bättre till nu.”
”Tidöavtalet gav väljarna bilden av en regering som stod långt ut på högerkanten. Kristersson har i fyra år misslyckats med att samla en majoritet för en sån regering. Ändå går han till val på ett ännu närmare samarbete med SD, att ordet ”borgerlig” byts mot ”blågul” signalerar ytterligare ett steg högerut.
Ambitionen att visa upp ett samlat lag har gått före det egna partiets behov. Moderaternas opinionssiffror förebådar en sårig eftervalsdebatt och att Kristerssons tid som partiledare tycks räknad.”
https://www.dn.se/sverige/tomas-ramberg-regeringen-tappade-greppet-om-valjarna-direkt/
Jag förstår att de aktiva i Tidö-laget måste hålla hoppet levande för att orka ut och kampanja inför valet. Det är förståeligt. Om man ska lägga tiden behöver det kännas värt det på något sätt. Då gäller det att hålla det negativa ifrån sig för att orka. Så det är bara att bita ihop så får man ta smällen sen. Lev nu, dö sen som
Miss L uttryckte saken. Det är bra att ni orkar men jag avundas er inte.
Maximus: Jag uppskattar verkligen din träffande beskrivning av Kristersson och hans underhuggare. Det beskriver ungefär hur jag också ser på dem.
Tvåa på den.
– En oklippt intervju hotar inte demokratin. Den hotar bara den som vill kontrollera berättelsen om vad som faktiskt sades.
Klas Hjort skriver ang. medieklimatet om den absurda almedalsdebatten mellan Carl-Oskar Bohlin och Ex-pressens Karin Olsson. Länk till debatten där de ryker ihop, inte så smickrande för Olsson finns också i artikeln.
https://bulletin.nu/hjort-problemet-ar-inte-bohlin-utan-sjalvbilden
Först nu vaknar han? Månader till valet. Likt boomers, vilseledd av ”Public Service” hans enda nyhetskälla, kan också vara en förklaring.
https://www.dagenssamhalle.se/styrning-och-beslut/demokrati/regeringen-tillsatter-kommission-ska-granska-botkyrka/