Jimmie Åkesson gjorde tyvärr en ganska bra insats i debatten mot Centerpartiets Maud Olofsson i Gomorron Sverige. Han är ingen oäven debattör. Men är man liberal hittar man lätt sprickorna i hans fasad. Partiet är främlingsfientligt i så motto att det kollektivt buntar ihop muslimer och ser dem som en fara för det svenska samhället (medan kristna aldrig skulle buntas ihop på samma sätt).

Emellertid blir det bara fånigt att jämföra Sverigedemokraterna med nazister och antisemitisk propaganda i 30-talets Tyskland. Det är nästan lika ihåligt som när Afa-aktivister och kommunister kallar borgerligheten ”fascistisk”. Sverigedemokraterna är inskränkta och främlingsfientliga, inte nazister. Granskningen av partiet är väldigt välkommen – men tänk om alla partier granskades så här! Då skulle politikerna snart inte våga öppna munnen…

Maud Olofsson ska ha cred för att hon tog debatten. Det var rätt att göra det. Men hon blev, tyvärr, ett ganska lätt byte för en lugn, sansad och (faktiskt) resonerande Åkesson. Samtidigt kan vi konstatera att Sverigedemokraterna definitivt fått sitt stora mediala genombrott. Det är inte mycket att göra åt, försöken att tiga bort partiets växande popularitet har inte fungerat. Jag tycker att det var helt rätt av Aftonbladet att publicera en debattartikel av Sverigedemokraternas ledare. Den möter omedelbart stort mothugg och genast är debatten igång. Det är precis så det ska fungera i en demokrati med yttrandefrihet! Om det nu vore så väl, alltså. Sverige har nämligen en lag om hets mot folkgrupp och debattartikeln har, såklart, anmälts eftersom någon inte gillar den. Så ska det inte gå till i en demokrati med verklig yttrandefrihet… Tror någon att man kan anmäla bort främlingsfientlighet?

Vad mina åsikter om Åkessons budskap beträffar hänvisar jag till följande bloggpost:
Jimmie Åkesson – det svenskaste som finsk

Blandat är bäst.