I går röstade Sveriges riksdag för ökad sekretess i det internationella samarbetet. Det låter kanske inte så dramatiskt. Men i praktiken har den lagstiftande församlingen beslutat att luckra upp en av svensk demokratis största styrkor: offentlighetsprincipen.
Motiveringen: EU kräver det. Sverige måste kunna samarbeta med andra länder, sägs det. Vi har hört det förut, och det är ett väldigt fegt sätt att smita undan en debatt som handlar om själva kärnan i den svenska demokratin. Beslutet innebär att utländska tjänstemäns önskemål om att vissa uppgifter inte bör bli offentliga räcker för att material ska hemligstämplas.
Offentlighetsprincipen innebär i grunden att medborgarna har rätt att ta del av allmänna handlingar, och enligt regeringen själv betyder det att:
[…]regeringens och andra myndigheters samt riksdagens och beslutande kommunala församlingars verksamhet så långt som möjligt ska vara öppna. Därför har exempelvis allmänheten rätt att ta del av alla offentliga handlingar, och domstolsförhandlingar och beslutande församlingars sammanträden är normalt öppna för allmänheten.
Detta är en fantastisk princip som syftar till att förhindra maktmissbruk, och i fall då det ändå har skett möjliggöra granskning. Kort och gott stärka demokratin. Vi kan följa maktutövningen och begära ut och granska underlag – vi kan kort sagt vara delaktiga. I andra länder fungerar det vanligtvis inte så här. I exempelvis Storbritannien är sekretess snarare regel, vilket innebär att material endast undantagsvis lämnas ut till allmänheten. Allt som myndigheterna inte vill att journalister och vanliga medborgare ska få del av, kan undanhållas.
Med de nya reglerna kommer internationella handelsavtal men även alla tänkbara dokument mellan myndigheter att kunna sekretessbeläggas. Myndigheter och tjänstemän i andra EU-länder kan således förhindra insyn i Sverige.
Detta ska ses som ett led i den ständigt pågående maktöverföringen till EU. Det är inte det första ingreppet och det är säkerligen inte heller det sista. Sverige kommer oundvikligen bli mer slutet. Och mindre demokratiskt.
Den svenska riksdagen offrar alltså offentlighetsprincipen, och detta utan större kamp. Det var tydligen viktigare att rädda snuset.
Läs även:
HAX
Här vill jag ändå tro att politikerna har rätt bra koll på folkets vilja, och med det sagt kanske kritiken främst ska framföras mot folkets politiska intresse/kunskap.
Det är faktiskt parlamentarikerna som har makten att stärka eller försvara demokratin, Tommie.
Vi verkar vara på väg mot en demokratins kris i Europa. Högerextremisterna härjar på olika håll. Ansvariga politiker viker ner sig för kraven på likformighet inom EU. Dags för en folklig motståndsrörelse.
Börje Andersson:
Den folkliga motståndsrörelsen heter SD.