Det pratas väldigt mycket om migration just nu. Frågan har blivit stor i valrörelsen, vilket är något nytt.
Detta sägs gynna SD, underförstått att vi nog helst inte ska diskutera frågan alls. Det är fel. Vi borde i stället välkomna att frågan kommit upp på dagordningen. Vi väljer nämligen själva vilken riktning debatten tar.
Just nu är den i ett låst läge. Debatten har blivit oerhört polariserad. Samtidigt är den extremt konsensusfixerad. I invandringsfrågan, som jag önskar att vi i framtiden kommer kalla integrationsfrågan, råder förhållandet 7-1. På ena sidan står sju riksdagspartier som vill behålla eller utöka dagens flyktingmottagande och anhöriginvandring, oaktat effekterna. På den andra står Sverigedemokraterna som vill dra i handbromsen rejält och närma sig Danmarks politik på området.
I realiteten är det inte bara vad SD brukar kallar ”sjuklövern” som inte vill diskutera de uppenbara problemen med en rekordstor flyktinginvandring till en generell välfärdsstat med reglerad arbets- och bostadsmarknad. Motståndet finns i alla stora medier, och rädslan för att få huvudet avhugget gör att väldigt få vågar sticka ut hakan (senast var det KDU:s Sara Skyttedal som sågades sönder och samman av både partikamrater och s.k. antirasister). Debattklimatet har blivit väldigt oresonligt.
Till skillnad från övriga sju partier beskriver SD utmaningarna som en stor flyktinginvandring medför. Deras lösning är att minska invandringen. Inget av partierna har dock några förslag på hur integrationen av dem som redan kommit hit ska förbättras, vilket är väldigt anmärkningsvärt.
När nationalekonomen Andreas Bergh tittade på partiernas integrationsförslag kunde han konstatera just detta. Konkreta förslag saknas. Vänsterpartierna vill arbeta mot rasism och diskriminering, hålla uppe ingångslönerna och minska lönespridningen. De borgerliga har under de senaste åren lanserat verkningslösa åtgärder som SFI-bonus, etableringsersättning via Arbetsförmedlingen (gäller i två år) och jobblotsar. Samtidigt har mediantiden som det tar för en nyanländ att komma i arbete fortsatt att öka.
Jag har tidigare nämnt SCB:s statistik över sysselsättningsgraden av utlandsfödda, så vi behöver inte gå igenom dessa siffror igen utan kan bara konstatera att Sverige är sämst av alla i-länder på att integrera invandrare i samhället. Med ”integrera” menas här att lotsa människor till en egen försörjning. Det är oftast en förutsättning för att få en bostad.
Ann-Charlotte Marteus skriver:
När Bergh gick igenom arbetsmarknadsgapen i OECD-länderna fann han att utbildningsnivån hos migranter inte spelar någon roll för hur lätt de får jobb, relativt de infödda. Lundadocenten upptäckte också att migranter faktiskt har lättare att få jobb i länder med högre främlingsfientlighet.
Vilka faktorer främjar då invandrares intåg på arbetsmarknaden? Jo, mindre av kollektivavtal och större lönespridning. Samt mindre generösa ”bidrag”. Den svenska jumboplaceringen framstår som föga gåtfull.
Det är kort sagt inte alls särskilt konstigt att Sverige är sämsta i-land på integration. Politikerna har gemensamt byggt ett system som gjort att det inte kan sluta på något annat sätt. För detta bär de ett stort ansvar, och effekterna som vi redan börjat se kommer hemsöka dem i decennier framöver.
Migrationen har alltså blivit en av de stora valfrågorna. Det är dock den enda frågan där politikerna helt saknar konkreta förslag. Det enda vi får veta är att invandring berikar Sverige.
De saknar idéer för hur sysselsättningsgapet mellan svensk- och utlandsfödda ska minska, hur högutbildade snabbare ska kunna dra nytta av sin examen i sitt nya land, hur nyanlända snabbt ska kunna lära sig svenska. Och mycket annat. Det filas på redan trasiga system, vilket inte leder någonvart.
Detta är inte bara kostsamt för stat, kommuner och landsting. Det ett smärtsamt slöseri med mänskliga resurser. Ty om nu Sverige ska ta emot så många flyktingar, måste det finnas en plan för hur mottagandet ska ske så effektivt som möjligt, hur människorna ska kunna integreras in i och bli en aktiv del av samhället på kortast möjliga tid. En sådan plan saknas i dag. Det vi får är tomma fraser och menlösa floskler.
Det paradoxala i allt detta är att oppositionen har öppet mål – utan att vilja sparka på bollen. Det finns massor på det integrationspolitiska området som oppositionen skulle kunna kritisera regeringen för. Men av rädsla för att bli anklagade för att ”gynna SD”, har de rödgröna nästan helt avstått från att kritisera regeringens misslyckade integrationspolitik och framför allt inte kommit med egna förslag.
Så bevaras status quo. Ty om alla är överens, kommer en förändring givetvis inte att ske. Vem vinner på detta?
Tidigare bloggat:
Öppna hjärtan och skilda världar
Läs även:
Fnordspotting
SD har ju den vettigaste lösningen på integrationsproblemen; nämligen lägga inflödesnivåerna i paritet med våra grannländer. Då kommer integrationen inte vara ett problem. Det skulle i stort sett räcka med de integrationsverktyg som finns idag. Problemet är att dessa integrations-"verktyg" inte fungerar när inflödet är så extremt som Sveriges.
Jag ser ingen integrationspolitik som kan klara av de oansvariga hög inflödena av människor från tredje världen. Vore ju så att säga skillnad om det var europeiska människor med utbildning och jobb som kom i dessa mängder, nu är det inte så, det är oftast analfabeter och personer med starkt klantänk och religiösa fixeringar som omöjliggör en vettig integration.
Kom ihåg vad Mona Walter skrev om vad som predikades i Göteborgs moskéer. Hur ska människor som inte VILL bli en del av svenska samhället kunna integreras? Är det önskvärt med parallella, klanstyrda samhällen som polisen och svenskar inte vågar besöka. S.k. No go-zones, som i t.ex. Frankrike. Ska polisen gå in i de områdena måste de anta närmast militära formationer och utrustningar.
Sen undrar jag om inte vanligt folk egentligen tänker på integrationsformen assimilering när ordet integration nämns? Kort o gott: Ta seden dit du kommer.
Hörde på radio om en Rumän som efter 5 år i Sverige talade flytande svenska,efter praktik fick han fast jobb på ett statligt verk,bra för honom,men varför kan inte en som är född i Sverige ges samma möjligheter med stöd,Nu verkar det som Sverige skall satsa på utlänningar varför duger inte majoritetsbefolkningen?
Anonym 11:14:
Kanske den tecknade "anti-rasistiska" versionen av Hitler kan förklara detta för dig?:
http://youtu.be/XihlS9aPgMc
En så kallad libertarian som efterlyser en central plan?
Behövs snarare inte MINDRE centralplanering?
Som t.ex. Johan Norberg skrev:
"Om samhällsplaneringen står emot människovärdet är det inte det senare vi ska tumma på."
http://www.metro.se/kolumner/norberg-avvisade-flyktingar-skickas-i-famnen-pa-monster/EVHnhC!R8zBrArFzA4Ak/
Då det gäller sjuklövern går mina tankar till Kipling, Djungelboken och aporna där: "Vi alla säger det, så det måste vara sant!"
Det sägs att folket förtjänar de politiker de har, men … det finns ju inget att annat att rösta på än SD, SvP eller blankt om man tycker att största invandring + sämsta integration är helt uppåt väggarna. Att sjuklövern i åratal har visat att vare sig de eller Sverige klarar mängden.
Behövs inte nödvändigtvis en central plan, nej. Men i vilket fall måste ju förslagen fram. Avveckla arbetsförmedlingen, lätta upp arbetsmarknadslagstiftningen, möjliggör fri hyressättning m.m.
Integrationspolitik och Arbetsmarknaden är fullkomligt trasig. Samtidigt tar vi emot massvis med människor (som vi inte vet vad vi sa göra med) och sen klumpar vi ihop och passiviserar dem, gör dem bidragsberoende och alienerade… och håller dem borta från riktiga arbetsmarknaden. Facket vaktar, och höjer trösklarna och trissar upp ingångslönerna kontinuerligt.
Amnexis förde ett mycket sunt resonemang:
"Jag ser ingen integrationspolitik som kan klara av de oansvariga hög inflödena av människor från tredje världen. Vore ju så att säga skillnad om det var europeiska människor med utbildning och jobb som kom i dessa mängder, nu är det inte så, det är oftast analfabeter och personer med starkt klantänk och religiösa fixeringar som omöjliggör en vettig integration."
Det är inte integrationspolitiken det är fel på, det är volymerna. Inte ens Jesus skulle kunna trolla fram alla resurser som krävs för att få en fungerande integration.
/ Magne
Jag tror inte att mer resurser hjälper, det kan vara direkt skadligt. Ta hets mot folkgrupp.
I någon mån är det "folkgruppernas" fel när vi beskär yttrandefriheten. Inga "folkgrupper", ingen beskärning.
MEN "folkgrupperna" är i slutändan inte ansvariga. Lagstiftarna är. Ändra lagen, slösa inga resurser på allt dummare fall och saker kommer att se bättre ut om tio år.
/B
Delvis offtopic, men här är ytterligare ett exempel på varför puritanismens högborg Sverige behöver integreras med resten av Europa:
http://www.svt.se/sport/ishockey/lattkladda-tjejer-uppror-i-chl
anonym 01:15:
Nja, du vill nog på att vi i Sverige ska Assimileras till övriga Europa, vilket är en form av integration såklart. Men enligt svenskt nyspråk så betyder "bara" integration att man inte behöver ändra på sig ett dugg och uppmuntras att fortsätta göra som man vill. Man behöver inte ens lära sig språket innan man börjar anklaga samhället för rasism pga att du inte får jobb – pga du pratar dålig svenska – inte "strukturell rasism"*. Oavsett om det leder till att polisen numer inte får kliva ur bilen när de ska stävja brott i problemområden. Tanken är att de ska sitta kvar i bilen och dokumentera tills förstärkning anländer…
I Paris har detta utvecklats till rena NoGo-zoner, dit polisen bara vågar sig om de samlar ihop en liten armé av kravallutrustade-fordon och polismän.
* = Den strukturella rasismen står vänstern för med sina rasifierad separatister som anser att alla med vit hudfärg (särskilt män) är ansvariga för vad människor med vit hudfärg gjorde i Amerika/Afrika för 200 år sedan. Teorin om arvsynd pga hudfärg är stark inom vänstern.
Hans Li Egnell skriver:
".. invandringsfrågan, som jag önskar att vi i framtiden kommer kalla integrationsfrågan"..
Svenska Akademiens Ordbok definierar INTEGRATION så här: "förenande eller sammanförande av skilda delar till ett helt".
"Integration" är således ett mycket vagare och mer opreciserat begrepp än "invandring".
Så vad kännetecknar en god – eller dålig – "integration"? Vilka kriterier ska man titta på?
Hur mäter man att "integrationen" går åt rätt hall (dvs blir bättre) eller att den går åt fel hall (dvs blir sämre)?
Om ingen är intresserad av någon precisering av begreppet "integration" … då är det kanske inte så förvånande, att konkreta förslag saknas?
Ty innan man utformar konkreta förslag, så kanske det kan vara vettigt att KONKRET precisera vad dessa förslag ska UPPNÅ … t.ex. egenförsörjningsförmåga?
Egenförsörjningsförmåga är bara ett (1) förslag på ett kriterium för "integration" – det krävs rinlimgen att flera kriterier är uppfyllda för en god "integration" – … och somliga betraktar säkert egenförsörjningsförmåga som alltför kontroversiellt.
Men min poäng är att UTAN (!) några som helst överenskomna kriterier för god (resp. dålig) "integration" så är det en rätt innehållslös skendebatt att diskutera "integration".
@ 01:15
Det där var bland det sjukaste jag sett. När blev det sexistiskt att visa benen?
/ Magne
@ Amnexis
Det var några märkliga tirader du avfyrade, bara för att någon påpekar att Sverige är en del av Europa.
Är Öresundsintegrationen och Skånes sammanväxande med Wonderful Copenhagen till ett kraftcentrum i Norden något som ens finns på den sverigedemokratiska kartan?
20:05:
Jag sitter tyvärr inte i SDs partiledning, men att vi närmar oss Danmark mer än nu har jag definitivt inget emot.
http://puls.b.dk/sveriges-flygtningeselvmord/
http://denkorteavis.dk/2014/du-gamla-du-fria/
http://www.d-intl.com/2014/09/03/karleksfull-protest-mot-sverige/
https://www.facebook.com/rasmusjarlov/posts/10152650524020682