Att Kina har genomgått en fantastisk utveckling sedan landet öppnades mot världen efter Mao Zedongs död behöver knappast påpekas.
Landet brukar kallas ”världens fabrik”. Din Ipad, din PC, din spelkonsol, smarttelefon, radio och TV tillverkas i Kina. Många av dina barnleksaker likaså. Numera har Volvo en fabrik där. I Kina finns städer som enbart fokuserar på en sorts tillverkning. Vi har exempelvis toalettstaden, som gör toalettstolar.
I takt med att reallönerna ökat i Kina har viss tillverkning flyttat till fattigare grannländer. Men det stora bekymret har varit bristen på innovationer. Att kopiera andra har kinesiska företag varit duktiga på länge. Men egna uppfinningar, egen innovativ utveckling, har nästan saknats helt.
Detta kan vara på väg att ändras. Kina toppar nu patentligan i världen. Under 2013 stod landet för en tredjedel av alla patentansökningar.
Tecknen har visserligen funnits där. Huawei (华为, Huáwèi uttalas med ske-ljud som i skälva och med fallande ton på slutet) passerade Ericsson i antal patent för några år sedan. Huawei grundades 1987, Ericsson har funnits sedan 1876.
Att bara mäta antal patent räcker inte för att avgöra om ett land är en kunskapsnation eller ej. Men tecken tyder på att Kina kan vara på väg att gå från tillverkningsindustri till kunskapsintensiv industri. Om detta håller i sig är det oerhört positivt. Men också oväntat.
Västliga ekonomer och bedömare har hävdat att Kinas utveckling inte kan upprätthållas utan politiskt reformer. I detta antagande har legat en förhoppning om att den kinesiska ledningen skulle tvingas till reformer för att klara fortsatt tillväxt. Tesen har varit att ett auktoritärt styrt land som inte belönar eller uppmanar till kreativitet och spontanitet, där fritt tänkande tvärtom är farligt, inte kan bli en kunskapsnation. Det finns mycket logik i det antagandet.
Ta det kinesiska skolväsendet, som är väldigt hierarkiskt. Detta har sina förtjänster i upprätthållen studiedisciplin och flit men det gör samtidigt eleven oförberedd på att hitta egna lösningar. Skolan fokuserar, i likhet med andra asiatiska utbildningssystem, på korvstoppning och utantillkunskaper. Inte på problemlösning, egna lösningar och elevens förmåga till självständigt tänkande. Detta blir tydligt när kineser kommer till Sverige och får svårt att anpassa sig till den svenska skolan.
Om Kina trots det auktoritära styret, trots censuren, korporativismen, korruptionen, det politiska rättsväsendet och det hierarkiska utbildningssystemet lyckas bli en kunskapsnation är det mot mångas förväntningar. Det vore definitivt positivt för landet men samtidigt skulle förhoppningen om oundvikliga politiska reformer komma på skam. Igen.
Då skulle det faktiskt visa sig att den kinesiska humlan trots allt flyger. Åtminstone ett tag till.
Tack.
Jag förstår ingenting. Ett land utan mångkultur, mångfald, och därtill ett auktoritärt styre lyckas skapa innovationer? Enligt Annie Lööf, Reinfeldt, Kinberg Batra & Company är det ju i mångkulturella nationer med mångfald där innovation tas fram. Hur kan då Kina ta fram innovation – en nation där 91.51 % är hankineser? (http://en.wikipedia.org/wiki/China#Ethnic_groups)
Jag förstår inte hur Rudbeck, Linné, Berzelius, Swedenborg och Nobel lyckades uppfinna och vara innovativa i det homogena och endimensionella Sverige under 1600-1900 talet… Hade de kanske ömsesidigt utbyte med andra nationer?
/ Magne
Finns det några som helst belägg för att den svenska skolan skulle vara bra på att generera problemlösande elever? Sverige har traditionellt sett varit bra på detta, ännu mer så när skolan var auktoritär. En delförklaring är att Sverige var glesbefolkat och att vi i större utsträckning var tvungna att bli flexibla mångsysslare för att överleva.
Att som nu ha en skola som fokuserar på att elever ständigt ska ifrågasätta utan att ha kunskap skapar lata gnälliga idioter, vilket PISA:s nya problemlösningstest visar.
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/nytt-pisa-fiasko-for-sverige_3421224.svd
/Plainview
Jag förstår inte hur Rudbeck, Linné, Berzelius, Swedenborg och Nobel lyckades uppfinna och vara innovativa i det homogena och endimensionella Sverige under 1600-1900 talet… Hade de kanske ömsesidigt utbyte med andra nationer?
————————–
Judarna.