Svenska hyresmarknad fungerar inte. Det är de flesta överens om. I Stockholm är det särskilt illa. Här är bostadsbristen så akut att vi inte bara fått en väldigt stor andrahands- och tredjehandsmarknad med ockerhyror och ett växande antal bedrägerier, utan också en marknad med svarta förstahandskontrakt som säljs för hundratusentals kronor.
Det finns således många tecken på att det gamla bruksvärdessystemet har mycket negativa konsekvenser. Förslag på alternativ saknas sannerligen inte. Det som saknas är den politiska viljan, och här spelar det ingen roll vilken regering Sverige har. Alliansen styrde i åtta år utan att genomföra mer än kosmetiska förändringar.
Hyresgästföreningen (HGF) är en politisk kampförening med syftet att bevara status quo på hyresmarknaden. Målet är att hyresregleringen ska bestå och hyran hållas nere överallt, oaktat konsekvenserna.
HGF slåss med näbbar, klor och fula knep för att stoppa ombildningar (jag vet, för jag ledde själv en ombildning i mål under aktivt krypskytte från en av föreningens aktivister). Målet är inte att människor har inflytande över sitt boende utan att de bor i rätt boendeform – det vill säga i hyresrätt.
En konsekvens av HGF:s politik är att alla årligen får samma hyreshöjning. Läget spelar ingen roll. Fastighetsägarna har i flera år velat höja mer i attraktiva lägen och sedan trappa av ju längre ut från innerstan lägenheten ligger. Detta säger HGF bestämt nej till, vilket gör att den som bor i ett tvåa i Bredäng får samma procentuella hyreshöjning som den som bor på Strandvägen på Östermalm. I praktiken värnar HGF om innerstadsbor och straffar alla andra.
Med en dåres, eller ska vi kanske säga med lambertzsk, envishet vidhåller HGF att en avreglerad hyresmarknad skulle vara rena helvetet för alla hyresgäster. De hänvisar på DN Debatt till en undersökning som beställts av Ramböll (exakt hur frågorna har ställts eller vilka andra slutsatser som dragits framgår inte, och HGF har i skrivande stund inte offentliggjort rapporten).
Enligt rapporten skulle hushållens kostnader för införda marknadshyror bli minst 17 miljarder per år. HGF nämner däremot inte att Boverket i en rapport om hyressättningssystemet från 2013 konstaterar att kostnaden för hyresregleringen är 10 miljarder årligen och att de förhållandevis låga hyrorna på attraktiva bostäder bidrar till att hålla nere bostadsbyggandet.
Det är inte konstigt. Generellt är det så att det är lättare att hitta en vara på en marknad som är mindre reglerad. Det säger sig självt att om du prisreglerar något, kommer efterfrågan snart överstiga tillgången och köer uppstå. Det är lika sant för baslivsmedel i Venezuela som för hyreslägenheter i Stockholm.
Visst skulle hyrorna gå upp på vissa håll om så kallade marknadshyror infördes, det vill säga om läget och efterfrågan kom att påverka hyran i större utsträckning. Men detta vore sunt. Kampen för att låginkomsttagare ska kunna bo i attraktiva lägen är besynnerlig och får ytterst negativa konsekvenser då marknadsmekanismerna sätts ur spel.
Nyckelordet för HGF är ”trygghet”. Det ska vara tryggt att bo. Dagens system har emellertid skapat en sällan skådad otrygghet, som exemplen i inledningen av denna bloggpost illustrerar. Därtill orsakar svensk hyreslagstiftning en rad bekymmer för enskilda när besittningsrätten missbrukas, men det är en annan diskussion.
HGF:s linje att bevara ett föråldrat och destruktivt system som hämmar nybyggnation, förhindrar rotation i beståndet och möjliggör en växande svart ockermarknad, är knappast något att vara stolt över. Föreningen cementerar med sina ställningstaganden en icke-fungerande marknad. Och det kommer bara bli värre.
Förlorarna på HGF:s politik är framför allt unga och låginkomsttagare. Just de grupper som föreningen gärna talar så varmt om.
Skäms, Hyresgästföreningen. Skäms!
Läs även:
Rebecca Weidmo Uvell
Tja, HGF är lite som facket. Den som fått in foten ska kunna känna sig helt trygg vad som än händer. Priset är att det blir väldigt svårt att över huvud taget få in en fot i dörren…
Exakt. Och så får vi ett inside-outside-system. Varmt och tryggt på insidan, kallt och svårt på andra sidan muren.
Det som måste göras är att hyresregleringen försvinner så att vi kan sakta in ombildningarna.
Ombildningarna reducerar befolkningens rörlighet.
Ombildningarna är bara ett problem så länge det inte byggs tillräckligt många nya hyresrätter, dvs. att det totala hyresbeståndet inte växer tillräckligt snabbt.
Jag bor i hyresrätt och är nöjd med det. Jag skulle gärna vara med i en intresseförening, men inte en där riksordföranden har miljonlön och som ser det som en självklarhet att vara en del av arbetarrörelsen.
1. Ombildningar har gjort att en otroligt liten grupp kan plocka hem 100000tals kronor i enkla vinster, i många fall på bekostnad av skattebetalarna (då kommunägda fastigheter slumpats bort till saftiga underpriser). Kul för de lyckligt lottade förstås, men är ren stöld. Annat hade det förstås varit om de tidigare hyresgästerna fått köpa för MARKNADSmässiga priser, då hade jag gjort vågen inför dina argument.
2. visst är det brist på hyresrätter, men de blir ju knappast fler av att fler och fler gamla hyresrätter ombildas. Eller menar du att staten/kommunen ska bekosta nya hyresrätter som sedan kan cashas in av privatpersoner när lgh ombildas några år senare? Privata byggare lär knappast gå på det i alla fall.
3. SVD (var det väl?) gjorde ju en bra genomgång av 2ahandshyror i Sthlm, före och efter regeländringen, där folks egna uppgifter var grund. Det vsr ju hur tydligt som helst att ockerhyror genast börjades ta ut – för att man plötsligt kunde det.
4. jag har erfarenhet av marknaden i London, som jag skulle vilja påstå är byggd på just de principer du framhåller (fri marknad inkl relation pris till avstånd till centrum etc). Resultatet är en sjuk boendemarknad där de flesta spenderar en enorm del av sin lön för att bo, ofta i lgh som i Sverige skulle klassas som råtthål (fast oooh so central), alternativt att du är miljonär (då finns det förstås inget tak (no pun) på ditt boende. 2ahandshyresmarknaden i London är ett iskallt skämt och "rotationen" består i att 4-5 varierande personer delar lgh (alltså får ETT rum med delat kök och badrum och ÄNDÅ betalar typ 5000 i månaden VAR).
Det är något gulligt med er hyperliberaler. Det låter så bra på pappret, men det funkar sällan i verkligheten.
Essa
De flesta ombildningar skulle aldrig genomföras om vi hade en fri hyresmarknad. Business caset i ombildningarna bygger på att en hyresfastighet är värd mindre än exakt samma fastighet ombildad till bostadsrätter. Om hyresmarknaden var fri, skulle jämnvikt uppnås och det skulle inte längre finnas någon vinst för hyrestagaren att köpa den lägenhet hen bor i jämfört med att köpa vilken annan bostadsrätt som helst. Detta skulle göra det mycket svårare att få till stånd ombildningar där de flesta hyresgästerna bildar en bostadsrättförening som köper hyres- fastigheten de bor i.
Se uppdatering i bloggposten med denna länk: http://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2013/marknadsrapport-nov-2013.pdf
Att kostnaderna för befintliga hyresgäster skulle öka med 17 miljarder vid en avreglering torde innebära att systemet idag subventionerar samma grupp med precis denna peng. Per år.
Underbart. Sossar förnekar sig aldrig, de som är på insidan skall gödas, andra göre sig ej besvär.
Tvi vale för sossar.
En till i ämnet:
http://www.uvell.se/2015/05/18/chef-h%C3%A4r,-chef-d%C3%A4r-26972602
Där jag bor (centrala Helsingborg) har under senare år hyrorna chockhöjts, och vid varje höjningstillfälle som skett flera gånger på mycket kort tid meddelar hyresvärden (notera att jag inte är medlem i Hyresgästföreningen):
"Hyressättningsavgiften som du som hyresgäst betalar för Hyresgästföreningens förhandlingsarbete är X kr per månad. Beloppet ingår i hyran."
Med denna ordning borde det väl ligga i Hyresgästföreningens intresse att festa loss på något hotell om "hyresförhandlingar", så många gånger som möjligt?
Har Hyresgästföreningen likt facket vuxit ihop med den korporativa folkhemsstaten, och förvandlats till ett ett halvofficiellt, officiöst organ?
Visst är hyresmarknaden sjuk i attraktiva områden. Men avreglering löser inte problemet, det skapar bara nya problem. Om vi avreglerar hyresmarknaden kan vi räkna med att hyreshusen i våra storstadsområden snabbt blir uppköpta av riskkapitalister, troligen utländska. Detta kommer att få konsekvensen att medelinkomsttagare (lärare, dagisfröknar, sjuksköterskor, poliser, …) inte har råd att bo i våra storstäder och den offentliga servicen kommer att utarmas. Förr fanns tjänstebostäder men dessa har sålts ut och numera kan unga låg- eller medelinkomsttagare knappast räkna med att få ett rimligt boende i våra storstäder. Därför är den offentliga servicen hotad redan som det ser ut idag och den skulle bli sämre om hyresregleringen avskaffades. Jag skulle kunna tänka mig att det var möjligt att avskaffa hyresregleringen lokalt, exempelvis inom några heta områden innanför tullarna. Men det skulle få förödande konsekvenser om hyresregleringen avskaffades överallt. Sedan anser jag att våra kommuner bör överväga att åter bygga tjänstebostäder så att de blir attraktiva som arbetsgivare för anställda inom skola, omsorg och vård.