Så har de europeiska folken sagt sitt. Även om gröna partier har gått bra i en rad EU-länder var det framför allt de nationalistiska partierna som gick framåt.

Efter en natt på barnakuten är det inte helt lätt att samla tankarna kring EU-valet. Men noteras kan att Socialdemokraterna än en gång jublade över sitt sämsta valresultat någonsin och att väljarna straffade Feministiskt initiativ (enligt partiets förstanamn för att väljarna är klimatförnekare och rasister).

Nationell samling vann i Frankrike, Lega i Italien, Lag och rättvisa fick 43 procent i Polen och slog därmed en allians med fem partier som samlade runt 38 procent. Viktor Orbáns Fidesz ser ut att ha kammat hem över hälften av rösterna i Ungern, och i Storbritannien lyckades det nybildade Brexitpartiet bli störst och faktiskt ta flest platser i parlamentet av alla partier i EU.

Om Tories och Labour försöker undvika Brexit kommer Nigel Farage troligen att ställa upp även i ett troligt kommande brittiskt parlamentsval.

All info finns på Val.se.

Här hemma ökade Sverigedemokraterna markant med nästan 270 000 röster och landade på drygt 15 procent. Detta trots en idog kampanj från smutskastarvänstern och medierna. Uppenbarligen har partiet lyckats mobilisera EU-kritiska väljare, även om jag tror att det finns betydligt fler där ute som skulle kunna rösta EU-kritiskt men inte gjorde det.

Alla dessa resultat är en reaktion mot inte minst en misslyckad migrationspolitik och en elit som drivit på för ökad federalism och överstatlighet på de nationella parlamentens bekostnad under väldigt lång tid. Många har helt enkelt tappat förtroende för de gamla maktpartierna.

Vad betyder då detta i praktiken? Nationalisterna och EU-kritikerna är splittrade. En viktig slutsats av att de vänsterliberala partierna i ALDE stärkts, inte minst tack vare att Macrons nya parti ansluter, är att vi paradoxalt nog kommer få se mer av ungefär den politik som det kollapsande Liberalerna vill se i EU. Mer federalism. Mer överstatlighet. Vilket i sin tur bör stärka de partier som är motståndare till denna utveckling.

Ska vi dra inrikespolitiska växlar på resultatet kan vi se att M, KD och SD tillsammans ökade preliminärt med nästan 600 000 röster. Detta är något för inte minst M-ledningen att studera och dra slutsatser av.

Tittar man ut över landet län för län är det tydligt att trenden med att motpolerna förstärks består även i EU-valet. C och SD ökar mest, MP backar och L rasade fullständigt ihop i detta val. Jan Björklund lämnar ett parti i spillror.

Samtidigt misslyckades både Fi och V med att dra vänsterröster, och varken Piratpartiet eller Medborgerlig Samling satte några avtryck.

Det svenska Europaparlamentsvalet 2019 blev ett slag mot EU-federalismen. Det mest EU-vänliga partiet åkte nästan ur parlamentet medan EU-kritiska kampanjer från SD och KD blev lyckosamma. Det enda som förbryllar mig något är att Moderaterna ökade sitt väljarstöd så pass mycket. Men det kanske någon smart person kan presentera en logisk förklaring till.

Allt prat om gröna vindar till trots såg det faktiskt ut så här i Sverige.