Vi som kritiserade den så kallade samtyckeslagen innan och när den klubbades hade fel, påstår Aftonbladets ledarsida och konstaterar att lagen har blivit en succé. Samma sak påstås även från annat håll.

Kritiken bestod bland annat i risken för omvänd bevisbörda, det vill säga att den tilltalade skulle behöva bevisa att det påstådda offret var med på noterna.

Ur samma text konstateras att ”den tilltalade måste nu bevisa sin oskuld […] Det är ett skifte som gör enorm skillnad.” Aftonbladet skriver rakt ut att kritikerna hade rätt, men skribenten begriper det inte ens. (Vilket väl säger något om den intellektuella nivån på nämnda ledarsida.)

Intresset för rättssäkerhet har alltid varit ytterst begränsat hos den nya vågens feminister. För dem är lagändringen fråga om viktig symbolpolitik, inte om effektiv och bra lagstiftning. Aktivistiska jurister hakar glatt på.

Det har funnits ett behov av att täppa till vissa luckor i sexualbrottslagstiftningen, eller åtminstone i tillämpningen av den. Ett antal absurda domar där sovande offer våldtagits men gärningsmannen friats har påvisat detta.

Vi får dock aldrig hamna i ett läge där den som anklagas för ett brott måste bevisa sin oskuld, i detta fall att det påstådda brottsoffret inte alls är ett brottsoffer. Det åligger åklagaren att styrka att brott har begåtts, allt annat är själva antitesen till en rättsstat.

Landets största tidning hejar på, och som vanligt i Sverige dör debatten så snart en lag är på plats. Hur hamnade vi här?

Feminister har slagits för ett samtyckesrekvisit i många år, men det har inte saknats kritik mot idén. Som så många gånger förr ignorerade regeringen Lagrådets kritik, som handlade om ”bristande förutsägbarhet, personliga bedömningar och onödiga straffbestämmelser”.

Att utvärdera en lag efter bara ett år är vanskligt. Den så kallade samtyckeslagen behöver mer tid innan vi kan konstatera hur den har slagit. Men farhågan om omvänd bevisbörda tycks inte ha varit obefogad. Det kommer finnas all anledning att följa kommande domar noggrant. Feministerna kommer inte göra det åt oss.

Ty vem i dessa dagar bryr sig om rättssäkerhet och annat som är så där väldigt stenålder?