Ett av den moderna historiens vackraste ögonblick är när överlyckliga östtyskar, som plötsligt kan kalla sig tyskar, klättrar över Berlinmuren. Den har då öppnats upp, av misstag, och folk kunnat strömma fram och tillbaka över gränsen.
Den socialistiska förtryckarstatens försök att hålla medborgarna instängda bakom sten och betong föll. Det är i dag 30 år sedan det skedde och självklart ska vi fira.
Gårdagen bjöd på en synnerligen bisarr diskussion i Studio Ett med anledning av 30-årsdagen. Den förre statsministern Carl Bildt, EU-minister Hans Dahlgren och den förre vänsterledaren Gudrun Schyman inbjöds att prata om murens fall utifrån sina respektive perspektiv.
Schyman fick frågan hur reaktionerna på murens fall hade varit i hennes dåvarande parti, som då fortfarande hade ”kommunisterna” i namnet. ”Lättnad och glädje” blev svaret. Inga följdfrågor från programledaren. Schyman är så van vid att ljuga att det kommer helt naturligt för henne. Hon är också van vid att komma undan med det, vilket hon gjorde även denna gång.
Det är anmärkningsvärt hur firandet av Berlinmurens fall ser ut i Sverige. Muren målas upp som ett sätt att förhindra fri rörlighet när det i själva verket var DDR-regimens verktyg för att förhindra den egna befolkningen att fly landet.
När statstelevisionen och TV4 uppmärksammar 30-årsdagen görs det genom att bjuda in gäster som jämför Berlinmuren med dagens flyktingsituation kring EU:s och USA:s gränser.
Mycket litet sägs om det socialistiska förtrycket, som skildrats ingående i böcker, filmer och utställningar genom åren. I stället vill journalisterna rikta udden mot dagens politiker i EU och USA. Samma kullerbyttor gör föga förvånande tidningar som Aftonbladet.
Det finns emellertid en fundamental skillnad mellan att stänga in sin egen befolkning, vilket socialistiska och kommunistiska regimer alltid tvingas till förr eller senare, och att skydda sina gränser från utländska hot. Dessa upplevda hot behöver inte alls vara militära, som migrationen visat, utan kan lika gärna handla om en politisk vilja att skydda offentliga välfärdssystem, hålla brottsligheten nere och så vidare.
Få ogillar möjligheten att få röra sig fritt över gränserna. Men vi måste också vara medvetna om dess baksidor. Två exempel som är välkända vid det här laget: Ungefär 90 procent av stöldligorna som skändar och länsar svenska hem är utländska. Afghaner är starkt överrepresenterade bland dömda för gruppvåldtäkter. Detta är således ett pris vi får betala för i praktiken öppna gränser kombinerat med andra brister.
Berlinmurens fall skedde mot slutet av 1989. Även om den kinesiska studentrevolten slutade i en massaker på Beijings gator den våren fanns det andra händelser som gjorde 1989 till ett frihetens år. Nicolae Ceaușescu avsattes och Václav Havel valdes till president i Tjeckoslovakien. Kommunismen tvingades bort i land efter land på ett sätt vi inte upplevt sedan dess. Och snart skulle även Sovjetimperiet falla.
Allt kan dock omtolkas med samtidens glasögon. Vänstern och vänsterliberalerna försöker nu få Berlinmurens fall att tjäna som ett exempel på vad som måste ske i vår tid, nämligen att alla landgränser ska falla.
Det är en både felaktig och farlig tolkning av det som skedde den 9 november 1989.
”Det är en både felaktig och farlig tolkning av det som skedde den 9 november 1989.”
Det som vänstern säger hände den 9 november 1989 är också vad som hände den 9 november 1989.
Nu var det väl inte just händelserna den dagen (9 november 1989), som vållar någon oenighet – att muren föll/öppnades denna dag är nog alla överens om. Frågan gäller beskrivningen av vad muren hade för syfte. Sanningen var ju att så många östtyskar förflyttade sig västerut att Ulbricht & Co tvingades agera. Deras propaganda utmålade muren som ett skydd mot intrång utifrån när sanningen förstås var att dess syfte var inspärrandet av den egna befolkningen. Notera att staden Berlin låg långt in på DDR:s område, avskilt från dåvarande Väst-Tyskland, om DDR verkligen velat skydda sina gränser mot västlig invasion, skulle en mur byggts vid gränsen mot Väst-Tyskland, så propagandan hängde inte ihop ens utifrån grundläggande logik.
@ Palle,
”propagandan hängde inte ihop ens utifrån grundläggande logik.”
Det stämmer! Men vi har väl precis samma läge nu. Migranterna är en ”värdefull resurs” samtidigt som alla kommuner som får många går på knäna.
Dock finns det en stor skillnad. Trots att båda staterna (DDR och Sverige) ägnade sig åt skamlös propaganda, reagerade befolkningarna olika. I DDR var man förvisso ganska uppgiva, men väldigt få trodde verkligen på kommunismen. Man såg hur dåligt det fungerade och visste att folk i väst var mycket rikare. De som flyttade till Väst röstade då knappast för att införa kommunism där.
Men i Sverige och andra västländer kan man observera ett mycket, mycket märkligare fenomen. Alla gör allt de kan för att fly mångkulturen, men när de har flytt fortsätter de flesta likväl att rösta för mer av det som de ville undkomma. Detta tyder på att propagandan/hjärntvätten har varit unikt framgångsrik. De flesta som lämnade DDR hade inga problem alls att sen öppet kalla sig kapitalister, men ytterst få av de som lämnar Malmö eller Marseille eller Baltimore vill kalla sig rasister.
”Alla gör allt de kan för att fly mångkulturen, men när de har flytt fortsätter de flesta likväl att rösta för mer av det som de ville undkomma. Detta tyder på att propagandan/hjärntvätten har varit unikt framgångsrik. ”
Det är, som säkert många redan vet, likadant i USA. Människor lämnar Kalifornien för att undkomma vänstervanstyret och flyttar till en röd delstat. Men väl där röstar man ändå fram vänsterpolitik.
Det är mycket illavarslande och visar att man inte fattat varför vänsterstyret är skadligt
@ D. Hell,
Jo, du har helt rätt om Kalifornien. Processen har pågått länge där och redan starkt påverkat flera gamla röda stater. Hur otroligt det än kan låta, verkar Texas bli nästa offer. Austin är redan en riktigt blå stad….
Likväl anser just jag att röd-blå eller höger-vänster inte räcker för att förklara den verklighet vi kan observera. Jämför t.ex LA med Chicago. De är båda mörkblå (vänster i USA) jättestäder i heldemokratiska delstater. Chicago är ganska snabbt på väg mot samma öde som Detroit men läget ser mycket bättre ut för LA. Varför?
Enligt min uppfattning, är det främst för att vänstern i Kalifornien har varit betydligt mer framgångsrika dolda rasister jämfört med de i Illinois. Jag har skrivit ganska mycket om just LA här och det är väldigt intressant att se hur de använde immigration från Mexiko för att driva ut de svarta. Det var en väldigt pragmatisk lösning som fungerade otroligt bra.
Ja, det är verkligen en stor skillnad på att bygga en mur, eller stark gräns för att skydda riket från hot utifrån (USA), eller att bygga den för att den egna befolkningen inte ska fly (DDR). Man kan jämföra mellan ett fängelse och ett staket/mur runt sin bostad. Att media försöker bunta ihop dem, som att det är samma sak, är ohederligt.
Får se hva venstresiden kommer til dersom altfor mange (i deres øyne) dyktige svensker forlater landet? Skulle ikke forbause meg om de herskende klasser vil prøve å holde dem tilbake – kanskje ikke med mur, men på andre finurlige måter… Landet lar seg jo ikke drive med bare afghanere og somaliere, for å sette det på spissen.
Ett rop av glädje ljuder över hela EU.
Erdogan öppnar muren och låter IS-terroristerna åka hem.
Varenda liten journalist och aktivistisk krönikör ser fram emot allt fint hen ska skriva.För i framtiden kommer det att behöva byggas många, många fritidsgårdar.
Och som av en händelse börjat Expressen, Bonniermedia, skriva om FOI:s forskare Lisa Kaati som minsann vet att berätta om nazisternas stora hot mot hela Sveriges judiska befolkning.
En svensk nazist blir nämligen utvisad från Polen som inte uppskattar hans vapenträning.EU-medborgare som vapentränas kan tydligen utvisas.I varje fall från det hållet.
Inte helt oväntat kokar det ner till polarisering och näthat om man får tro Lisa Kaati och Expressen.Omsorgen om den judiska minoriteten är det lackmustest som skiljer ett gott och
liberalt samhälle från ”dom andra”.Ett s.k övergripande mål kompletterat med en hel del noll-vision tänker jag.Hur det hela hänger ihop med hemvändande IS:are vet jag inte men just det börjar ju hända först på måndag.
Tills dess kan man alltid larma om den utvisade livsfarlige svenske nazisten.Ja, och så klimatet så klart.
inte skulle väl Aftonbladet ta tillfället i akt när sossarna har lite imam-problem
och haka på inte alls politi(S)erade Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.
Jodå, säger jag.Det skulle man visst.I dessa tider av imamer och bomb-rekord hittar ”forskare” en anledning att larma.
Om högerextremister som radikaliseras.
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/awkmj4/foi-hogerextrema-nathatet-riskerar-att-trigga-i-gang-flera-attentat
Fattar faktiskt inte att man orkar bry sig om ljug-media eller
diverse myndigheter.Men visst det är väl bra att nån noterar de värsta övertrampen.
”Det finns emellertid en fundamental skillnad mellan att stänga in sin egen befolkning, vilket socialistiska och kommunistiska regimer alltid tvingas till förr eller senare, och att skydda sina gränser från utländska hot. ”
Vi vet att kommuniststater efter ett tag tenderar att låsa in sin egen befolkning för att vi har facit. Men i början av det kommunistiska/socialistiska maktinnehavet tror ofta de styrande på sin egen propaganda och är övertygade om att medborgarna gladeligen kommer att stanna. Som bekant tog det 15 år innan DDR uppförde Berlinmuren.
Jag misstänker starkt att vi kommer att få ett liknande facit för mångkulturella stater, dvs. vid någon tidpunkt kommer dessa att börja låsa in sin ursprungsbefolkning. Det förefaller oundvikligt.
Kommunism leder till fattigdom och starkt begränsad personlig frihet, vilket innebär att de som kan lämnar. Graden av frihet verkar, tyvärr, inte spela så stor roll. Som vi kan se i dagens Kina är folk genomgående villiga att acceptera väldigt autokratiska system, om dessa levererar högre levnadsstandard. Även i Väst håller den personliga friheten snabbt på att gå förlorad, utan att detta verkar leda till några meningsfulla reaktioner. Enligt min uppfattning är yttrandefriheten i dagens Sverige väldigt likartad med den som rådde i DDR innan muren föll. Alla vet vad man får säga och konsekvenserna av att inte anpassa sig är mycket likartade.
Vad gäller det ekonomiska, brukade kommunistländerna förlora de statsfinansiellt mest värdefulla först. En äldre person med pension och en billig hyresrätt i Östberlin var betydligt mindre benägen att lämna, jämfört med en ung person som just hade avslutat sin utbildning men hade 20 års bostadskö att se fram emot.
Läget är alarmerande likartat i dagens Sverige. Förvisso är många äldre nu fattiga, men de har likväl inga alternativ. Men för många unga svenskar gäller att framtiden är nästan hopplös om de ska stanna, samtidigt som de ofta har lätt att lämna landet.
Om man var 23 år och färdigutbildad maskiningenjör i DDR fanns det mycket starka drivkrafter att röra sig västerut. Det gick lätt och snabbt att få ett relativt högavlönat jobb och man kunde då enkelt köpa en bra bostad och en bil. Om man stannade i DDR var det nästan hopplöst svårt att uppnå detta, om man inte hade kontakter.
Dagens unga svensk sitter i en mycket liknande sits. Det går inte att få ihop ekvationen för många av dem. Lönerna efter skatt är ganska låga internationellt sett, samtidigt som bostadspriserna i de områden som fortfarande är hyggligt homogena är astronomiska. Även ett mycket blygsam kyffe kräver att man skuldsätter sig för livet. Samtidigt vet alla att staten jobbar stenhårt för att berika de sista trygga, vita enklaverna. Så sannolikheten att dagens dyra område blir ett ghetto är väldigt hög.
Samtidigt kan de mest värdefulla och produktiva unga lätt flytta till andra länder där deras läge är mycket, mycket bättre. En 23 åring som har gått ut KTH eller Chalmers med en eftertraktad inriktning kan lätt tjäna 2-3 gånger mer brutto och 5 gånger mer netto i Schweiz, samtidigt som bostadspriserna är ungefär samma i Stockholm och Zurich. Lönerna är ännu högre i USA, fast där är det också högre skatt.
Rätta mig om jag har fel, men mitt intryck är att en nyexaminerad läkare eller civ. ingenjör i Sverige ligger kring 30-40 tusen SEK per månad och med 30% skatt har de då cirka 20-25 kvar. I CH tjänar de istället lätt 100-120 med 10% skatt.
Som bekant faller redan kronan sen länge. Mot CHF har vi gått från cirka 7 till cirka 10 sen 2013. Jag är ganska övertygad om att detta bara kommer att fortsätta. Min bakgrund är finans-hedgefond och jag är ganska insatt i ämnet, men i detta sammanhang räcker det väl med att konstatera att Sverige helt uppenbart går i riktning mot ett 3je världen land och det är inte direkt vanligt att dessa lyckas vidmakthålla hårdvalutor.
Så samtidigt som Sverige blir farligare, våldsammare och allt dyrare relativt till inkomsterna, blir det mer attraktivt för de mest produktiva att lämna landet. Det är då mycket troligt att det bara är en fråga om tid innan staten vidtar åtgärder för att förhindra att deras bästa skatteslavar lämnar. De behöver knappast bygga några murar, utan det räcker nog med mildare åtgärder. T.ex kan det bli krav på återbetalat studielån för att få flytta ut. Om inte det räcker, kan man även införa en öppen flyttskatt. Valutareglering, dvs. att man inte får föra ut sina pengar, verkar också troligt.
@Utlandssvensk: tack för mycket bra kommentar, som dock ger en lika bister som rättvisande beskrivning av verkligheten. Som civilingenjör själv minns jag hur jag för många år sedan råkade hamna bredvid en svenskfödd kollega på en flygresa, verksam just i Schweiz. När vi jämförde våra arbets- och inkomstsituationer, bekräftades det jag hade en ungefärlig uppfattning om, och som du väl beskriver.
Detta var några år innan massinvandring blev gängse politik i detta land, och jag trivdes bra med mitt jobb, så någon utlandsflyttning blev det trots allt inte för min del.
En fråga från en på området fåkunnig: hur är möjligheten att öppna bankkonton för en svensk medborgare i andra EU-länder respektive Schweiz? (F.n. investerar jag i aktiefonder, som täcker företag i utländska länder mot bakgrund av kronförsvagningen).
@ Palle,
”hur är möjligheten att öppna bankkonton för en svensk medborgare i andra EU-länder respektive Schweiz?”
Jag förmodar att man som EU medborgare fritt kan öppna bankkonton i andra EU-länder, men är inte insatt i detaljerna. Vad gäller CH är bankerna ganska restriktiva och många tar inte längre utländska kunder. De stora (UBS, CS) är fortfarande öppna men vill nog se meningsfulla belopp om man ska få ett konto. Jag skulle gissa 3-5 miljoner SEK. Men man ska vara medveten om att banksekretessen är borta här för folk som inte bor i CH, dvs. de kommer att skicka data till Sverige om du öppnar ett konto. Dessutom får du räkna med att banken vill ha minst en procent av ditt kapital i avgift per år.
Allt beror på vad du vill uppnå, men det kan vara värt att fundera på guld. Ingen negativ ränta och här i CH kan du gå in på vilken bank som helst och sälja utan strul. Eller kanske CHF i kontanter? De har fortfarande tusen franc sedlar……
Köpte guld för över trettio år sedan…den ända försäkring jag har köpt.
Dagen kommer där ”man” vill kommer över min försäkring.
Min strategi: gräv och tig.
@ Kap Horn,
”Köpte guld för över trettio år sedan…den ända försäkring jag har köpt.”
Utmärkt framförhållning! Några krugerrand kan lätt bli skillnaden mellan liv och död. Även en fin present till barn eller barnbarn.
Det är inte svårt att öppna ett bankkonto i annat land. Bara att kliva in på något kontor med giltig ID-handling och en adress. Problemet numera är (ifall det är ett problem) att banken meddelar din behållning och eventuell ränta till svensk myndighet om du inte är skriven i det landet. Det gäller alla EU + EES länder. I USA ska man inte ha något finansiellt alls om man inte stadigvarande bor där.
@Kronblom:Tack – för min del är motivet inte att dölja några tillgångar utan helt enkelt valutasäkring – den svenska kronans kräftgång lär väl fortsätta.-
Det finns s.k. nischbanker i CH typ ICA-banken och dylikt där man kan (kunde tidigare iaf) ha upp till 100K franken. De stora var mer negativa om man inte är i det närmaste ekonomiskt oberoende. Inom EU är det inget problem. Det går även att ha ett Euro konto i en svensk bank.
Eller inför en fastighetsskatt så huspriserna faller. Den imaginära förmögenheten man hade i form av en bara delvis belånad bostad försvinner och man har inget startkapital inför utlandsflytten.
@ Riga,
”Eller inför en fastighetsskatt så huspriserna faller.”
Visst, det går också. Högre räntor ger även samma effekt. Jag vet att det verkar väldigt osannolikt nu, men fortsätter kronan att falla kommer det nästan säkert mycket högre räntor, förr eller senare. Då blir hela medelklassen nyfattiga …… Men det kanske är bra, då blir det ju fler som vill ta ”enkla jobb”! Annies våta dröm, ett mångkulturellt trasproletariat….
För en ung svensk med utbildning är det självklart att lämna Sverige. För de över 30-35 är det ingen vits, de är för gamla och för fattiga för att ”börja om”. Men många av dem har röstat på sossarna eller kvasisossarna (m) et al.
Det är märkligt att SVT och TV 4 har både väktare och låsta dörrar som hindrar folk från att komma in.
Det är ju rena rama Auschwitz-stilen .
Svensk media äcklar mig! Jag minns mkt tydligt när muren föll, jag satt uppe sent och lyssnade på radion och inte jublade SR, DN m.fl., istället malde de på om att ”det går för snabbt” och att östtyskarna skulle ”förlora sin sammanhållning” etc. Det var rent surrealistiskt att följa svensk media där och då när det hände så det förvånar mig inte alls att de nu försöker använda Berlinmuren för att riva ned alla nationsgränser och därigenom själva nationens existens. Särskilt SVT, SR och DN ojade sig och beklagade murens fall och inte har de blivit mindre kommunistiska sedan dess.
@Ofrivillig svenska
Kan bara hålla med. I min värld gäller NIDING adjö osv…
Svenska sk journalister har förbrukat ALLT som kan betraktas som förtroendekapital.
När släpps Stasiarkiven fria i Sverige så att vi får veta vilka svenskar, som samarbetade med Stasi?
Varför gjorde de borgerliga regeringarna inte detta?
SvD:s ledarsida väckte faktiskt frågan idag.
Dessa arkiv kommer inte tillgängliggöras för svenskar. Det finns för många ”profiler” och högt uppsatta politiker från höger till vänster i dessa. det är t o m straffbelagt att offentliggöra dessa arkiv i här i Svedala. Det finns många i svt/sr. Det ryktas om att Göran Elwin , en skäggig vänsterapa finns med där, men det är obekräftat. Han var en riktigt extrem kommunist. Man kan bara ana hur den uslingen Olof Palme roterade i rekordfart i graven när muren föll. Många svenska politiker, inte bara sossar var mkt förtjusta i DDR , bl a skolverket införde ddr-pedagogik i den svenska skolan.
@ Bo Adolfsson 16:57
”Varför gjorde de borgerliga regeringarna inte detta?”
Jag tror att det beror på en som man i bästa fall kan beskriva som ”gentlemen’s agreement” inom det svenska regimskrået. Överenskommelsen går ut på att oberoende av vem som sitter i regeringsställning, av borgerliga och socialistiska, så sätter man inte motståndarsidan i klistret.
Till stöd för detta anför jag att Fredrik Reinfeldt skulle kunna släppa bevis på att Göran Perssons alltiallo – Ulf Danielsson – ljög om sin förmenta alerta beredskap i samband med Estoniaförlisningen annandag jul 1994, om hen verkligen ville det. Det fanns backup-band som inte hade blivit raderade. Dessa backup-band skulle Fredrik Reinfeldt kunna spela upp, om hen ville det.
Men som det fega kräk hen [min anmärkning] är, så gjorde hen inte det.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Tsunamibanden
@ gruelse,
”Jag tror att det beror på en som man i bästa fall kan beskriva som ”gentlemen’s agreement” inom det svenska regimskrået.”
Det där låter väldigt troligt! Om så är fallet, bidrar det också till att förklara det nästan maniska hatet mot SD som 7K länge uppvisade. Så länge kompisgänget sitter vid makten, stannar alla gamla skelett tryggt i garderoberna. Men om ett nytt parti skulle ta makten……
Ett annat fenomen som styrker din tes är vanan att ge sina politiska motståndare bekväma och högavlönade jobb efter att de har förlorat val. Ambassadör, landshövding, generaldirektör, etc, etc. Men ingen tror väl att en SD politiker som vill dra sig tillbaka skulle komma ifråga för den typen av patronage.
Lars Danielsson!
Han blev sedan ambassadör i Hongkong och Macao, Sydkorea och Tyskland.
Han är numera Sveriges EU-ambassadör i Bryssel.
En riktig höjdare, som borde synas!
Dagen till är så är den mediala oron mycket stor för högerextremistiska framgångar i ett splittrat Spanien…
Ojdå, inte nu igen, säger somliga.
Handhjärtan och marschaller, säger jag!