För fem år sedan dog en fyraårig flicka i en bilbomb. När sedan en åttaårig pojke fick sätta livet till i en handgranatsattack mot en lägenhet 2016 vädjade polisen om tips ”innan detta eskalerar fullständigt”.

Många trodde nog att det inte kunde bli värre. Men gängkrigen har fortsatt att drabba oskyldiga. 2018 dog en 63-årig man efter att han plockat upp en handgranat och en 22-åring som misstogs för en annan man sköts till döds med automatvapen.

I augusti 2019 sköts läkaren Karolin Hakim ihjäl en förmiddag i Ribersborg i Malmö. Hon höll sitt spädbarn i famnen när hon föll till marken. Måltavlan lär ha varit hennes make som undkom springande.

Hela Sverige förfärades av dådet och justitieministern lovade att de ansvariga skulle jagas ”till världens ände”. Många gissade nog hur det skulle gå med den saken alla retoriska utspel från landets ansvariga politiker till trots. Som väntat har ingen ännu åtalats för mordet.

I september 2019 skedde en gänguppgörelse som resulterade i att en helt oskyldig student träffades av en kula i ögat. Händelsen var ett efterspel till mordet på en ung kvinna som mördades liggande i sin pojkväns säng. 19 skott genomborrade hennes kropp.

Häromnatten sköts en 12-årig flicka till döds av vad som beskrivs som en förlupen kula. Mordet var sannolikt ett resultat av den oorganiserade brottsligheten. Ett vansinnesdåd, ett vidrigt brott.

I vanlig ordning var ministrarna snabba att ta avstånd från dådet. Justitieminister Morgan Johansson tog även tillfället i akt att påminna om regeringens eminenta 34-punktsprogram. Säkerligen var detta en enorm tröst för den drabbade familjen.

Folk borde vid det här laget ha fått nog av politiker som efter varje dåd tar avstånd, säger att det är tråkigt, tragiskt och kanske till och med oacceptabelt. Fler borde ha fått nog av handlingsförlamade lallare som inte kan vända utvecklingen och inte ens förstår vad som orsakat den.

Ändå fortsätter människor att rösta på samma gamla partier i val efter val. I det område där den 12-åriga flickan mötte sitt slut samlade Socialdemokraterna och Vänsterpartiet nästan 60 procent av rösterna i senaste riksdagsvalet.

Vad trodde de – att den egna rösten inte medför ett ansvar? Vad förväntade de sig – att det inte spelar någon roll vilka som styr riket?

Det krävs en genomgående förändring av hela rättsväsendet för att komma tillrätta med gängkriminaliteten och slakten på våra gator. Ett slut på gullandet med unga kriminella, ett avskaffande av alla straffrabatter, åklagare som släpper sargen och driver på för riktiga påföljder samt utvisning och domstolar som börjar inse att det finns en del av straffskalan som de aldrig använder.

Men nej. Något sådant kan vi såklart inte räkna med. Värdegrunden förbjuder en sådan förändring. Det senaste mordet är snart glömt, en liten incident att lägga till handlingarna bland alla andra.

Sverige vänder blad, går vidare i taktfasta steg och försöker värna Sverigebilden. I väntan på att nästa barn slaktas på öppen gata och fler politiker går ut och berättar hur oacceptabelt det är.

Detta är Sverige i dag. Ett nytt Sverige. Ett annat land.

Valet till riksdagen i Norsborg C 2018.