Hamas terrorangrepp mot Israel och den väntade israeliska markinvasionen av Gaza slukar just nu allt medialt syre i den svenska utrikesrapporteringen. Och inte bara den svenska. Stora medier som CNN har med ens bytt fokus från kriget i Ukraina till det förestående kriget i Gaza.

Detta var väntat. Så här fungerar medielogiken. Vi människor tycks inte funtade att hantera mer än en katastrof åt gången, och Israel/Palestinakonflikten tar sig alltid upp på löpet när något har hänt.

Ukraina vet vad detta potentiellt kan innebära. När en konflikt hamnar i medieskugga minskar intresset från allmänheten. I detta fall kan det betyda minskat ekonomiskt och militärt stöd både från frivilliga donatorer och direkt från länders parlament. Chefen för den ukrainska underrättelsetjänsten, Budanov, har öppet sagt att Ukraina kan få klara sig själva från och med nästa sommar. Just därför är det så viktigt att bygga partnerskap för egen vapen- och ammunitionstillverkning.

Den ukrainska offensiven går trögt och ryssarna har gått till stort motanfall runt Avdiivka, uppenbarligen till enorma förluster. Sådant bekommer som bekant inte ryssen särskilt mycket. Putin lär ha beordrat en framgång och den ska ske till vilket pris som helst.

Det finns önsketänkare på båda sidor här. På den ena sidan hittar vi Lars Wilderäng som fortfarande skriver om en förestående rysk ekonomisk kollaps, trots att det helt saknas tecken på en sådan i närtid. Wilderäng är visserligen helt öppen med att han stödjer Ukraina fullt ut i kriget och som en röst för den linjen gör han ett föredömligt arbete med dagliga uppdateringar och länkar till vad som sker på marken.

I den andra ringhörnan finner vi allehanda bloggare och skribenter som köper Kremls narrativ om konflikten mellan Ryssland och Ukraina och som fortfarande tror att ryssarna har förmåga att promenera rakt genom landet och ta Kyiv så snart stödet från Väst börjar sina.

Ingenstans i den analysen finns den genuina ukrainska motståndsviljan mot rysk ockupation, ty de som driver denna linje verkar övertygade om att allt härrör från Vita huset och att kriget skulle upphöra om bara USA och EU slutade ge Ukraina militärt stöd. Det finns egentligen ingenting som stödjer den tesen. Det spontana motståndet mot ryssen märktes redan timmarna efter invasionens början, långt innan de västerländska stödpaketen utannonserats. Det hade varken med Boris Johnson eller Joe Biden att göra.

Där sitter de på varsin sida om konfliktlinjen och önsketänker fram scenarier, trots att många av dem redan motbevisats gång på gång. Inget av dem är nämligen särskilt sannolikt. Ryssland kommer inte kollapsa, vare sig ekonomiskt eller militärt. Ryssland kommer emellertid inte heller ta hela Ukraina, troligen inte ens hela kusten fram till Odessa. De har helt enkelt inte den militära kapaciteten till det. Dagens ryska armé är uppenbarligen inte kapabel till några större militära framgångar.

Även denna konflikt kommer sannolikt sluta med något slags uppgörelse. Innan den dagen är kommen handlar det om att skaffa sig bästa tänkbara läge på marken. Varken mer eller mindre.