Allting tyder på att Donald Trump kommer bli Republikanernas presidentkandidat i årets amerikanska presidentval och väldigt lite tyder på att Joe Biden kommer klara av att besegra honom den här gången. I ärlighetens namn föll Trump sannolikt primärt på effekterna av pandemin 2020. Om vi utgår från detta scenario, att Trump återvänder till Vita huset, vad kan övriga världen vänta sig?

Den första frågan som många västländer i allmänhet, och Ukraina i synnerhet, undrar över är förstås hur Trump kommer hantera Rysslands anfallskrig. Han har, på sedvanligt blygsamt manér, sagt att han ska skapa fred på 24 timmar. Det kommer naturligtvis inte att ske. Däremot är det högst sannolikt att Trump kommer försöka påverka utgången av kriget genom att helt dra in allt militärt stöd till Ukraina (varför det vore viktigt för Biden att få igenom ett sista stort stödpaket innan han lämnar presidentposten).

Inte heller detta kommer emellertid leda till fred. Den ukrainska ledningen har sagt att den kommer fortsätta slåss, ”med spadar om så krävs”. Trump kommer förmodligen ringa Zelenskyj och be honom ”strike a deal” med Putin. Men han lär få nobben av den ukrainske presidenten, och av goda skäl. Ukraina bedriver ett försvarskrig, en existentiell strid. Det är inget man kan göra en affärsöverenskommelse kring och bara gå vidare från.

På många sätt var Donald Trump Vita husets egen Bad santa. Trump kommer fortfarande vara Trump, i synnerhet när han lämnar manus. Men många menar att han kommer bättre förberedd till en andra sejour. Hans förra seger var trots allt oväntad. Den här gången har Trump och hans team har haft tid att förbereda sig bättre, vilket lär göra att en rad policybeslut redan är på plats.

Det inkluderar tullar på många importerade varor, stoppa inflödet från Mexiko med soldater om så krävs, återaktualisera reseförbudet till USA från vissa muslimska länder, göra upp med vad han kallar korrupta byråkrater i myndigheterna (något han försökte redan 2020). Lita på att detta kommer ge stora rubriker i alla amerikanska och västerländska mainstreammedier.

Han kommer ta upp striden med Kina vad gäller handelsobalansen men också kinesers intresse för att äga vital amerikansk infrastruktur. Det senare är en fråga som diskuteras alltmer frekvent också i Europa, om Trump kan leda Väst med gott exempel här är det positivt.

De av USA donerade HIMARS och Patriotbatterierna har räddat många ukrainska liv.

Returmatchen mellan Biden och Trump ser ut att bli mycket av en repris från kampen för fyra år sedan. Båda står fast vid sina policies. Klimatet är en oklar fråga. Trump har såvitt jag sett inte lovat att dra sig ur internationella klimatavtal som sist, men han har däremot utlovat mer ”drill baby drill” efter olja så givetvis väntar policyförändringar.

Trump är inte den kandidat jag skulle föredra, men så är det ju oftast i amerikanska presidentval. Trots massor av invändningar är jag inte odelat negativ till hans återkomst. Det finns ljuspunkter. Trump kommer förstås sätta parollen ”America first” i verket, vilket han gjorde även förra gången. Det innebar visserligen ett internationellt tillbakadragande men också noll nya krig och tvingade bland annat allierade i Nato att steppa upp sitt deltagande, vilket i grunden var rimligt.

Under sin tid i Vita huset tog Trump även strid mot Kina och här verkar hans policy inte ha förändrats. Med ett alltmer kaxigt Kina på världsscenen blir det intressant att se Xi Jinpings reaktion på en mindre diplomatisk amerikansk president. Vi kan också förvänta oss ett kompromisslöst stöd till Israel från den nya administrationen. Det var trots allt Trump som flyttade den amerikanska ambassaden till Jerusalem.

Faran i när USA bedriver en alltmer isolationistisk politik är alltid att tomrummet fylls av någon annan. Rimligen Ryssland och Kina. Men denna utveckling har vi sett under lång tid, inte minst under Bidens tid i Vita huset. När USA är försvagat, politiskt paralyserat och upptaget med interna stridigheter flyttar andra krafter fram sina positioner.

Den största utrikespolitiska förlusten med Donald Trump vore om han kastade Ukraina under bussen. Vilket med all sannolikhet lär ske. I viss mån kan det redan sägas ha skett under Biden eftersom stödet nu har upphört. För Sverige och Europa är det den kanske viktigaste frågan då kriget är praktiskt taget på vår bakgård och dess utgång kommer ha en säkerhetspolitisk påverkan på vårt land och kontinent under många år framåt.

Med ett amerikanskt tillbakadragande kommer EU få en allt viktigare roll att spela. Då får unionen visa om den är uppgiften mogen. Putins krig är trots allt ett krig i Europa, och vi måste kunna stå på två ben även utan USA:s ständiga hjälp.