Det finns ett tydligt sätt på vilket vi gör saker i Sverige. Vår extrema konsensuskultur tvingar in oss i den diskurs som råder för tillfället. I skolan, på arbetsplatsen, i samhället. Många känner i magen att det är fel men protesterar inte. Vi stör inte ordningen utan bevarar lugnet på ytan.
”Kejsarens nya kläder” är en utsliten liknelse, men den beskriver likväl precis vad det handlar om. Det finns en sorts tyst överenskommelse om att vi inte pratar om vissa saker.
Slutligen tränger sig verkligheten på så pass att det blir ohållbart att upprätthålla charaden längre. Ibland är det någon från insidan som får nog av det absurda och granskar hur det faktiskt förhåller sig, som i fallet med de apatiska flyktingbarnen. Ibland är det bara verkligheten själv som slår till likt en stormvind, som i fallet med migrationen.
Tidskriften Filter har gjort en granskning och faktiskt intervjuat ett flertal i dag vuxna personer som tidigare var apatiska flyktingbarn. Det de berättar är förfärande men inte så överraskande. De tvingades av sina föräldrar att spela apatiska för att öka chanserna för familjen att få stanna i Sverige. En av dem berättar:
Jag bad till Gud varje gång att någon skulle säga till min pappa: ”Vad håller ni på med, din unge är ju frisk?” De var ju utbildade läkare, de måste ha fattat. Men ingen sa något.
Medierna spelade sin roll väl i denna soppa. Vi minns alla reportage om de apatiska flyktingbarnen och det höga tonläget mot alla som hade mage att ifrågasätta det som skedde. Inte skulle väl barn simulera?
Svenska barnläkarföreningen var särskilt aggressiva i debatten. Blotta tanken på att det fanns incitament för barnen att simulera kallades ”kränkande”. Men anklagelserna visade sig stämma, och många visste det mycket väl.
Ett annat exempel är förstås migrationspolitiken, som omgärdats av den största falskhet och skenhelighet man kan tänka sig. Integrationsproblemen har varit kända i decennier. Alliansregeringen började till och med att redovisa så kallade utsatta områden men gav upp detta när de ökade lavinartat under Reinfeldts ledning.
Ändå fortsatte galenskapen. Utanförskapet fylldes på, takten ökade rent av, och trots att det i mätningar gick att se att de flesta svenskar faktiskt ville minska invandringen gick politiken i rakt motsatt riktning. Argumenten för politiken var i de flesta fall direkt lögnaktiga.
Nyktra invändningar om orimligheten i att försöka kombinera en universell välfärdsmodell med i praktiken fri invandring från Mellanöstern och Nordafrika bemöttes med hårda och framför allt känslomässiga utfall.
Ta de ensamkommande. Det har länge misstänkts att många ljugit om sin ålder för att öka chansen till asyl. Men det var inte förrän senkomna åldersbedömningar bekräftade detta som det började gå att diskutera saken utan att bli mer eller mindre kölhalad.
Ta hela hedersproblematiken, som likt de uppenbara integrationsproblemen varit kända länge men som förnekats och bemötts med whataboutism.
Ta alla fantasifulla åtgärder för att underlätta företagande och få in vissa grupper på arbetsmarknaden, de flesta signerade Centerpartiet. Jobblotsar, jobbcoacher och olika lönestöd har systematiskt utnyttjats. En ny sorts välfärdskriminalitet har fötts i valfrihetens och avdragens spår. Vi kan bara fantisera om vad den sänkta gränsen för kapitalkrav för aktiebolag kan tänkas resultera i.
Gemensamt för ovanstående exempel är den totala bristen på förståelse för incitament och en naiv verklighetsuppfattning som liknar ett barns. Makthavarna har varit oförmögna att se potentiella problem med sina ideologiska käpphästar, alternativt låtit ideologin och godhetskänslan förblinda dem för problem nästan alla kan se mitt framför näsan.
Vi behöver fler cyniker som förmår se baksidan av alla godhjärtade förslag som läggs på riksdagens bord. Vi behöver fler sanningssägare som skjuter ned förslag som möjligen låter bra på en centerstämma men helt saknar konsekvensanalys.
Den svenska konsensuskulturen är emellertid stark. Att bryta den är inte lätt. Men någonstans måste vi börja innan vansinnet vinner.
Läs även:
Anna Dahlberg
Ja, och färre, betydligt färre, av de politiker och tjänstemän som åstadkommit situationen. De är ganska många.
Och länk, om någon till äventyrs inte läst. https://www.affarsvarlden.se/kronikor/erik-horstadius/die-dummen-schweden-6972481
Hej.
Du vill ha cynism? Ditt vanliga kabinett av kommentatorer skulle vara en bättre regering än nuvarande. Till och med goddagspilten Johan Karlson kan få vara med; även narrar har ett syfte, rent medialt.
Cynism? Betänk följande: skinnskallarna på åttiotalet hade rätt om invandringen av muslimer och negrer och zigenare. 100% rätt. BSS hade 100% rätt.
Sug på den, mångkulturförespråkare.
Kamratliga hälsningar,
Rikard, fd lärare
Rikard,
ja, och jag och många med mig hade fel. Tyvärr var dessa personers sätt att uttrycka sig väldigt ovårdat och i en del fall våldsamt.
Av den anledningen skrämde de bort många personer som egentligen höll med dem.
Hej.
Hur tror du jag känner, som på åttiotalet var på motståndarsidan? (Det svart-röda gardet, alltså.)
Dum, lurad, förrådd, med mera är bara förnamnet.
Att de skulle uttryckt sig ovårdat är bara sant när det gäller vad regim-media valde att lyfta fram. Det fanns högutbildade bland de så kallade rasisterna även då, men det var inte dessa som valdes ut när man ville ha intervjuer eller uttalanden. Istället valde man personer som svarade mot stereotypen, och eftersom de enda rikstäckande media som då fanns alla sade samma sak utan konkurrens eller motvikt (alternativmedia på åttiotalet var ju i princip egen utgivning och distribution vilket ingen hade råd med – titta på hur Horst Schröder i princip drevs i konkurs av Bonniers, Semic och Socialdemokraterna, enkom för att han även kritiserade socialistisk/feministisk puritanism och intolerans – eller blåspritsstenciler och utdelning för hand; gissa hur många knegare på väg ner i tuben som ville ha flygblad i näven…).
Jag har med egna ögon bevittna hur journalister från Aftonbladet, Expressen, SR, SVT, och Stockholmstidningen gått runt i demonstrationståg och letat efter personer som passar agendan – det var då ingen inom några alternativa politiska grupper som hade disciplinen och insikten att antingen rapa upp partibudskapet på rote eller hänvisa till utsedd talesman, och då fick gamarna i media material till den bild de ville skapa.
Som när polisen efter att ha hittat en bombkapsel tämde Kungsan 30:e november, och det blev kravaller, plundring och ”stök” som det heter idag i Stockholms City. Den mediala rapporteringen var oprovocerade kravaller; i verkligheten genomförde polisen kravallchocker med hästar och använde piketer för att trycka bort folkmassan från Kungsan. Fullständigt självklart, eftersom man ville rädda liv – men det visste inte demonstranterna. Dålig sits för polisen, minst sagt: berätta om bomben och orsaka panik, eller jaga bort demonstranterna och få kravaller. Aftonbladet och Expressen och de andra hade julafton dagarna efteråt – de kastade skit på såväl demonstranter som på polis.
Det är aldrig, säger aldrig, en slump vem som får uttala sig och vad som sänds. Inte ens ”direktsändningar” har någonsin varit direkt. Man har alltid några minuters fördröjning – möjligen inte vid sport men alltid vid politiska saker.
Och vem minns inte när ljudet ”försvann” under en av Stefan Sauks monologer?
Vårt land var och är en mjukt totalitär stat; som en sammetshandske smidd i järn.
Kamratliga hälsningar,
Rikard, fd lärare
Rikard,
jag tror dig. I Storbritannien var det från början helt vanliga människor som protesterade mot invandring från början kring 1970.
Dessa demonstrationer attackerades av vänsterpöbel. Det drog till sig personer som gillade slagsmål för att försvara demonstranterna. Till slut var det bara huliganer som gick i tågen för vanliga människor ville inte bli attackerade eller slåss.
”Att de skulle uttryckt sig ovårdat är bara sant när det gäller vad regim-media valde att lyfta fram. Det fanns högutbildade bland de så kallade rasisterna även då, men det var inte dessa som valdes ut när man ville ha intervjuer eller uttalanden. ”
Ja, exakt så!
SVT och SR finns inte där för att förmedla nyheter eller skapa öppna och rättvisa debatter. De är kamporganisationer med väldigt tydlig agenda som inte drar sig för några metoder.
”Vårt land var och är en mjukt totalitär stat”
Ja, men vi verkar snabbt vara på väg mot något hårdare. Att polisen kommer och hämtar folk som ställer frågor till en etablerad politiker på en bokmässa är onekligen något nytt. Hur ser det ut om ett eller fem år?
@ Utlandssvensk
”Att polisen kommer och hämtar folk som ställer frågor till en etablerad politiker på en bokmässa är onekligen något nytt.”
Det var en licensierad journalist från NyaTider som ställde frågor till Pierre Schori på Bokmässan i Göteborg.
Seriösa frågor, artigt ställda.
Helt lagligt agerat av journalisten.
Pierre Schori ringde därefter polisen, som kom dit med flera man(!) och i princip lyfte ut journalisten från Bokmässa utan att motivera sitt tilltag med mer än ”Du vet nog vad du gjort, kom med här”.
En polisanmälan upprättades (för vad är oklart tror jag), och journalisten utreds.
Huruvida åtal kommer att väckas vet jag ej, men en sak är säker.
Polisen har agerat olagligt, det fanns ingen grund för att polisen skulle bistå.
Anmälan kan dock alltid skrivas, hur absurd den än är (gäller dock bara politiskt PK anmälningar, väl värt att notera).
I det här fallet är det makten som talar.
Pierre Schori ville inte konfronteras med för honom obekväma frågor, och därför använda sina kanaler för att ta hjälp av kling och klang.
Drivs detta ärende till domstol så har PK på allvar öppet blottat sitt förakt och antidemokratiska förhållningssätt mot meningsmotståndare!
@fd Moderat
Det du skriver till ditt försvar är helt patetiskt och visar på ryggradslöshet som förvisso är borgerlighetens paradgren av idag inom den tynande sjuklövern.
Som barn under tidigt 80-tal såg jag och varnade om vad som var på gång med intåget från huvudsakligen MENA länderna vilket framförallt uppdagades under min idrottsutövning där våld och hot inom fotbollen kom från ingenstans.
Det var så klart en fis i rymden mot vad som skett sedan dess men skulle vara intressant att höra ditt förslag kring vad som är att betrakta som ovårdat språkbruk efter de senaste 30 årens kompletta sönderslagning av ett tidigare fungerande samhälle som så klart ursprungligen skapats av en homogen kultur med tillhörande gemensamma värderingar? Nedrans politiker och journalister kanske?
De borde utan pardon betraktas som landsförrädare och nidingar hela PK etablissemanget med de politiker och sk journalisterna som tillåtits köra landet mot undergång med start under slutet på 60-talet. Deportera alla till Finspång med enkel biljett det vore det enda rätta utan diskussion oavsett om du anser det är en icke god ton.
Det ryggradslösa, stubbdumma svenskarna som röstat fram detta så sent som valet 2018 kommer utan tvivel gå till historien som det mest korkade och komplett aningslösa folket någonsin med absolut NOLL förmåga till att se de mest basala kausala sambanden.
Man har glatt offrat sina förfäders slit och inte minst sina barn, barnbarn och kommande generationers möjlighet till ett liv värt namnet pga sin patologiska
Cynism är bra, men vi kommer långt med bara gammaldags sunt förnuft och en god portion verklighetsnära i vår uppfattning!
Ta som exempel argumenten med ”pensionsräddarna”, alltså att vi skulle behöva folk som migrerar hit för att ”rädda” oss.
Jag har tre invändningar mot detta resonemang:
1) Kunskapsnivån på de som förväntas ”rädda” oss är oftast obefintlig, varpå kostnaden för språk, integration, sjukvård etc. omöjliggör vinsten i det hela (för att inte tala om de kulturella schismerna!).
2) Fler människor räddar ingenting, för fler människor innebär fler gamla i slutändan, varpå problemet kvarstår.
3) Om de som kommer hit inte hinner ackumulera pengar till sin egen pension så blir de likväl en nettoförlust – för de reser väl knappast hem till sitt gamla hemland när det blir dags för pensionen för dem själva?
Så där lagom ”bara för att ha gjort oss en stor tjänst”, av ren givmildhet?
Även om de som skall ”rädda” oss är språkligt, utbildningsmässigt, och kulturellt mer direkt applicerbara i vårt land, så kvarstår faktum att fler människor hit innebär fler människor som blir pensionärer, som i sin tur skall försörjas.
Med regeringspartiernas sätt och resonera så löser vi denna nya situation med framtida fler pensionärer, genom att..ja ni kan nog gissa…genom att ta hit ännu fler migranter som skall ”rädda” oss!
– Och så var spiralen igång i hög fart…
I alla jämförbara sammanhang, där man hela tiden måste fylla på med mer i allt större omfattning så kallas detta för Pyramidspel, vilket normalt sett är olagligt vad gäller spelsammanhang.
Det var 3 stycken bra, logiska och relevanta argument/påpekanden.
Synd att inte en enda MSM-journalist bekymrade sig om att ställa en enda fråga om en enda av de 3 argumenten till en enda 7k-politiker under de senaste 20 åren..
@ Weasel
Tack!
Jag hade tur när jag tänkte 🙂
Nä ärligt, detta är hur enkelt som helst, vanligt sunt förnuft.
Något som PK är i fullständigt avsaknad av.
Bortsett från schismerna mellan kulturer och dess skapande av konflikter och utanförskapsområden etc., om man enbart diskuterar ovanstående tre frågeställningar om ekonomi – så är detta något som skapar total härdsmälta för Sosseanhängare och andra som ligger vänsterliberalismen nära.
De totalvägrar ens diskutera detta.
Jag har en vän som är inbiten sosse, och trots att killen är ”akademisk” och ganska intelligent, så är detta en vattendelare där han inte är förmögen att göra en enkel analys.
Magnus S –
Vet ikke om jeg vil bruke ordet ’kynisme’, som fører tankene til kald hjerteløshet (type: ’man må knuse egg for å lage omelett’ – i så fall er det PK’erne som er kynikerne når de gir f*n i voldtekter, ran, sultende gamle, konkurse kommuner for å nå sitt Multikulti-utopia ..) – det trengs heller å satse på sunn fornuft, jordnærhet, konsekvenstenkning. Ditt eget innlegg er et utmerket eksempel på det siste 🙂
Her er nok et klargjørende innlegg fra Nina Hjerpset Østlie i Gjenstridig.no. Nyttig i disse klimapsykose-tider!
http://www.gjenstridig.no/det-gjor-de-allerede-og-det-har-ikke-noe-med-klima-a-gjore/
OT. Fra boka ”Det norske språk fra uke til uke” (eksempler på sinnsvak språkføring): ”Disse to trakk opp skremmende perspektiver for hva som vil skje om ikke jordens befolkning lærer barnebegrensning i Nobelsalen mandag.”
(Billedunderskrift i Nationen).
@Anne-Hedvig
Det är en intressant artikel.
Egentligen inget nytt, men det sätter än en gång fokus på att det största hotet vi har är befolkningsökningen på Tellus, speciellt för Afrika och Asien.
Människor är som gräshoppor, fortsätter att öka i antal tills resurserna är slut!
Från artikeln:
”Tar man ikke befolkningseksplosjonen med i regnestykket og peker på den som den alvorlige, destabiliserende og klimaskadelige faktoren den faktisk er, så har man en annen agenda.”
Precis!
Det är precis det som FN (UN) utesluter som faktor.
Hela tiden läggs skuld på enbart Industriländer (exkl. Kina), och framför allt Europa, både för klimatförändringar och miljöförstöring (nedsmutsning av världen).
Förutom korruptionen inom FN så har inblandade de som mål att enbart bestraffa Industriländer.
All politik de bedrivit de senaste 20 åren indikerar tydligt detta.
Aldrig.
Och jag repeterar igen, aldrig vågar FN lägga något ansvar på U-länder, eller Kina, Indien, Ryssland, eller motsvarande land.
Nedskräpning av naturen, grundvattnet, flöde, och världshaven har U-länder, eller Kina, Indien, Ryssland, eller motsvarande land störst ansvar för!
Det är dessa länder som har förstört världshaven med plast och gifter!
Men FN (UN) tar i princip aldrig upp detta till debatt.
Antingen så törs de inte, eller så försöker de bara styra bidragspengar till diktaturer eller andra korrupta regimer i U-länderna.
Cynism?
Ja där kom min egen cynism med i slutet av texten… 🙂
Mange U-land i forsamlingen i FN. Skulle ikke forbause meg om de kjører skyld og skam-kampanjer (’Vestens kolonitid og imperialisme’, you know!), dersom noen I-land tenkte å kreve noe av dem. I tillegg har du muslimske land med egen aganda, og dem er det jo bare SYND på… ?Sukk.
Det är väl inte för inte det heter vänsterbliven?
Det heter i alla fall POLARISERING när skitnödiga liberaler skräckslaget konstaterar att alla inte längre håller med i den åsiktskorridorade konsensuspannkakan.
Det följer som alltid samma mönster.Först varnas det allt mer hysteriskt och bekämpas med varningar om ett stundande trettiotal.Sedan utfärdas det bannbullor – fatwas – och uppfinns gurus och helgon att följa på vägen till paradiset.Därefter blir läget ohållbart och inkonsekvensen slår upp revor och hål i skrytbygget.
Som socialdemokratiska kommunpolitiker som inte backar ”sin” regering.Som när centerpartistiska ledare byter både fot och skor och sidsteppar sin egen stämma.Eller varför inte ett miljöparti som bara har miljön kvar i namnet och i övrigt vill införa diktatur för ”klimatets skull” så att man inte ramlar ur riksdagen?
På korrekt nyspråk heter det att ”vi har varit lite naiva” faktiskt.
Det låter inte så hårt och exkluderande.
Naiv kan man vara liksom om det medför att man var det i viljan att vara god.
Dessutom i omsorg kring ”den andre”.
Statsministern, Ärkebiskopen, den kylskåpsplacerade f.d statsministern samt en lång räcka medlöpare kan alla ta på sig att man var naiva.Naiva, javisst, men inte exkluderade eller hårt dömda.Det vore bara för mycket.Man ville ju bara väl egentligen.Därför är det naturligtvis populistiskt och, för all del, cyniskt att inte instämma hundraprocentigt.
Ett bra komplement till artikeln i Filter om de så kallat apatiska flyktingbarnen är intervjuen med Thomas Jackson. När ämnet var aktuellt var han den främsta kritikern av diagnosen. I slutet av videon gör han också upp med SVT och media.
https://www.youtube.com/watch?time_continue=1796&v=W5bGUH-uHN0
Det behövs inga cyniker – och sådana blir lätt avfärdade för att vara just cyniska – utan det räcker gott med rationellt tänkande och sunt förnuft. Men, och här är kruxet, sedan behövs goda demagoger som förpackar de rationella argumenten med det rätta emotionella omslaget, för annars når man aldrig folk i gemen. Katerina Janouch är här ett gott föredöme. Hennes inlägg på Katerinamagasin har det rätta känslomässiga anslaget.
Jag skräms väldigt av konsensuskulturen, den är en perfekt grund för mobbning, nu och i framtiden.
Nu mobbas vi svenska nationalister, dvs egentligen familjegnabb.
I morgon, då konsensus nåtts om invandringens fördärvlighet, kommer alla ickesvenskar mobbas och jagas.
Då är det inget litet familjegnabb längre utan familjen mot de våldgästande främlingarna.
Med konsensus och den pöbelmentalitet den skapar kan Sverige mycket väl bli en mycket mer rasistisk nation än vår sydlige granne någonsin var.
Sverige har en tendens att gå -all in- i vadhelst etablissemanget för tillfället känner är viktigt.
Konsensus är motsatsen till demokrati, snarare fundamentet för fascism.
Tja, för egen del är jag nog betydligt mera bekymrad för att det blir vi svenskar som kommer att mobbas och jagas. Vi ser det ju redan nu på skolgårdarna, för att inte tala om alla våldtäkter och allt annat oprovocerat våld. Jag tror att det är lätt att glömma bort, särskilt om man bor i någorlunda svenska områden, att demografin är emot oss och att det inte dröjer länge förrän vi är i minoritet.
Ja, förtrycket av svenskar kommer öka tills vi når en punkt där det blir en uppenbar fråga om överlevnad för det svenska folket i Sverige.
Det är då vi antingen diskret försvinner in bland andra utrotade folkslag eller så vänder svensken från godhet till kamp för överlevnad.
Det är det senare alternativet jag skriver om ovan, vi går från -all in- godhet till -all in- utrotning av alla främlingar i landet, den som inte kan visa upp 8 generationer av svenskt blod i ådrorna ställs inför valet att emigrera eller bli skjuten.
Denna svenska godheten vi ser idag kan mycket väl bytas mot hat, vår överhet har en tendens att överdriva å det grövsta och vi att följa överhetens påbud, 82% älskar just nu godheten, vad händer då 82% hatar utlänningar?
Att man stämplar en person som cynisk bara för att personen besitter något slags insikt om verkligheten samt en förmåga till konsekvensanalys förutsätter väl att man omfamnar den vänsterliberala värdegrunden egentligen?
Sedan 7klöverns absoluta peak har ju verkligheten gått cynikernas väg om man säger så.Steg för steg anpassar det ena efter det andra partiet på den naiva sidan sig och därmed är det bara värdegrunden kvar att hävda.Problemet är bara det att inte ens i Tingsryd fungerar värdegrunden som pengar.Fattig i kronor och ören trumfas inte av någon värdegrund helt enkelt.Det är något välfärdens Sverige börjar bli varse.
Ta ordet med en smula salt då.
Hej.
Det kan ju vara så att Hans menar cynism i ordets filosofiska betydelse. Den är sedan länge omodern, just för att den är realistisk, pragmatisk och materialistisk istället för som alla Platons härmapors idéskolor (e)utopisk, idealistisk och fatalistisk, det sista en influens från asiatiska/orientaliska läror så som judendom och kristendom, Mitraism, Sol Invictus med flera.
Enel och kort introduktion:
[https://en.wikipedia.org/wiki/Cynicism_(philosophy)]
[https://en.wikipedia.org/wiki/Antisthenes]
[https://en.wikipedia.org/wiki/Diogenes]
Länkar till vidare läsning och källor finns längst ned i artiklarna ovan.
Att denna filosofiska skola numera är utdöd är föga förvånande då den skär in till benet efter sanningen, inte kröker på nacken inför gudar, och betonar att läran endast kan levas via det dagliga livet, och inte ritualhandlingar. Dessutom är den asketisk, och håller det nödvändiga framför det som skänker status gentemot andra. Parabeln med Diogenes och Alexander den Store är väldigt talande för vilken personlighet och mentalitet det handlar om.
Exempel: en yxa bryr sig varken om vem som håller i skaftet eller vad den hugger i.
För en kommunist, en kristen, en jude, en muslim, eller en värdegrundstroende är det av högsta vikt vem som håller i bilans skaft och vem som ligger med halsen sträckt – inte baserat på gärningar gjorda, utan på personernas värde enligt läran.
Kamratliga hälsningar,
Rikard, fd lärare