Diskussionen om vilka partier som ska vara välkomna till skolorna fortsätter. Vid ett uppmärksammat fall i våras blockerades ingången till Globala gymnasiet på Södermalm av elever när Sverigedemokraternas ungdomsförbund skulle komma på besök, trots att SDU var inbjudet av skolans rektor.
JK Anna Skarhed visar sedvanligt dålig fingertoppskänsla när hon hävdar att skolor bör kunna neka ”extrema partier” att komma på besök. Saken ska nu utredas.
Ty genast uppstår frågan vad ett ”extremt parti” är och vem som ska definiera detta. Feministiskt initiativ är i allra högsta grad ett extremt parti. Många skulle även kalla Miljöpartiet extrema i vissa frågor. Men något säger mig att Skarhed inte avser Fi och MP utan snarare SD och SvP när hon använder epitetet ”extrema”. Hur görs med Kommunistiska partiet, Revolutionär Kommunistisk Ungdom eller för den delen Ung Vänster, som ju är kommunistiskt?
En idé är att låta alla skolor bestämma saken helt fritt, och då även kunna neka ”icke extrema” partier respektive släppa in vilka de vill.
Men den enklaste lösningen vore att hålla politiska partier utanför skolan helt och hållet. Samhällsinfomation kan ges sakligt under lektionstid. Studiebesök kan läggas hos partier av olika färg. Och under valrörelser finns tillräckligt med information att få både i valstugor och på nätet för den som är intresserad.
Idén med bokbord på skolorna är förlegad.
Tidigare bloggat:
Demokrati i skolan
En klassiker är ju Skarheds syn på sexköpslagen och vilka som omfattas av den.
Våra barn och barnbarn kommer att läsa eller på annat sätt uppfatta denna period som en av de skamligaste och mest förskräckliga i vår tid! Nuvarande PK-folk kommer att sitta på ålderdomshemmen och skämmas likt gamla nazister. Skrämmande att något sådant kan hända i vår upplysta och civiliserade del av världen. Framtida historiestudenter kommer att sitta och analysera arkiv och backuper för att försöka förstå hur detta elände kunnat uppstå!
Snyfthistorier och en uppsjö med lögner i media håller sanningarna kring massinvandringen långt borta från allmänheten. Även förfallet i skolan.
I dagens avsnitt av SvD:s desinformationskampanj hittar vi den starkt missledande rubriken: ”Utan invandring avfolkas Sverige”. I en journalistik som inte längre finns kvar i Sverige, skulle rubriken lyda: ”Utan invandrare avfolkas ett fåtal av Sveriges kommuner, om inte regional- och familjepolitiken ändras”.
Jag blir inte förvånad om allt fler säger upp prenumerationerna.
En del försvarar förbud mot vissa partier på skolor med att partiernas politik strider mot skolans "värdegrund". OK, men om man nu bjuder in partier överhuvudtaget för att visa olika syn på politik, blir det fullständigt absurt att förbjuda partier som inte håller med om "värdegrunden" i alla avseenden. Gör man det, har man kortslutit demokratin i bemärkelsen folkstyre, och det går inte att försvara beteendet med att man "försvarar demokratin" (där man ofta menar att man försvarar "värdegrunden'", fast det säger man inte).
Sedan är nästa fråga hur man kan säga att ett partis "värdegrund" inte matchar ens egen, inte med hänvisning till partiprogrammet utan till partiets historia eller hur man "tolkar" dess företrädare (alltså att de EGENTLIGEN menar något annat än de säger).
Slutligen vill jag hävda att de enda partierna man kan avfärda som "odemokratiska" är de som vill införa diktatur (exempelvis genom revolution) eller som vill inskränka yttrandefriheten genom att hänvisa till någon "värdegrund".