Ett gäng ungdomar förhindrade Sverigedemokraternas ungdomsförbund från att komma in på den skola till vilken de bjudits in för att ha ett så kallat bokbord.

Argumentet som ungdomarna använde för att vägra SDU inträde var det gamla vanliga: SD är ”antidemokratiska” (sic) och därför är det en demokratisk plikt, ja höjden av demokrati, att vägra släppa in dem. Samma argument används när partiets möten störs med jämna mellanrum.

Det tycks vara upp till var och en att avgöra vad som är demokrati och inte och att förvägra andra samma rätt att yttra sig som ett led i detta märkliga demokratiska arbete. Det är förstås en dålig ursäkt för att få tyst på politiska partier och åsikter man inte gillar. Den som flyr debatten på detta sätt har automatiskt förlorat den.

Rektorn Pernilla Ericols resonerade sunt när hon intervjuades av Sveriges Radio. SDU var inbjudet, precis som övriga ungdomsförbund från riksdagspartierna. Man ska inte göra skillnad på deras och andras rätt att yttra sig. Hon var förbannad över att en minoritet tog sig rätten att förhindra att ungdomsförbundet kom in på skolan.

Nu är visserligen SDU:s val av gymnasium lite anmärkningsvärt. Förmodligen fanns denna incident med i beräkningen. Globala gymnasiet är nämligen starkt vänsterpräglat – i skolvalet 2010 röstade över 50 procent på Miljöpartiet, över 15 procent på Vänsterpartiet och närmare 9 procent lade sin röst på Feministiskt initiativ. (Det ser med andra ord ut ungefär som i den svenska journalistkåren.)

Vi kan räkna med att Globala gymnasiets dörrar står öppna när vänsterextremister i både V och Fi hälsar på under valåret. Det är det plötsligt demokratiskt att få yttra sig igen.