Socialdemokraterna håller kongress. Partiet ska förnyas. Ett nytt partiprogram antas. Inriktningen slås fast. Hur förnyat det gamla arbetarepartiet blir återstår att se.
Magdalena Andersson hävdar att Socialdemokraterna har uppdaterat sin samhällsanalys. Hon menar att S ”på ett annat sätt än tidigare säger som det är och därmed också är beredda att göra det som krävs.” Varför gjorde de inte det de senaste 20 åren, kan man undra. Och framför allt bör väljarna fråga sig varför partiet som Andersson faktiskt ledde inte var ett parti som var ärligt. Vad säger det om hennes ledarskap?
Genom att hävda att partiet nu ska ”säga som det är”, något som tidigare kallades populism, medger Andersson indirekt att Socialdemokraterna tidigare höll inne med sanningen om en rad olika problem. Vi vet förstås att det var så, att många i partiet visste att de ljög när de tonade ned eller förnekade stora samhällsproblem. Andra var säkert bara okunniga eller drabbades av otur när de tänkte.
Nu ska det bli ändring på det, enligt partiledaren. Det talas om en ”stark samhällsgemenskap”, om behovet av att få bort utsatta områden, om att upprätta det svenska språket över hela landet medelst en ny språkpolitik.
Det är delvis nya tongångar från partiet som för tio år sedan inte såg några som helst begränsningar i hur många asylinvandrare Sverige kunde ta emot, som använde rasistkortet så fort någon dristade sig till att kräva att den som kommer till Sverige lär sig svenska. Mona Sahlin hävdade att rinkebysvenskan var vacker och eftersträvansvärd.
Det är uppenbart att Socialdemokraterna begriper vart samhällsvindarna blåser och anpassar sig därefter. Mycket av det som nu läggs på bordet och klubbas under kongressen är sådant som S helst inte skulle vilja föreslå. Men det anses nödvändigt. De vill neutralisera (eller ”spela 1-1”) i frågor som rör migration, kriminalitet, energi- och säkerhetspolitik och sedan försöka vinna valet på ekonomin, skolan och välfärden där förbud mot vinster blir ett förslag som alltfler väljare känner sympati för. Här har Tidöpartierna en rejäl uppförsbacke, och det blir knappast bättre ju fler skandaler som uppmärksammas. Narrativet att privat är lika med girigt är lätt för medierna att sätta.
Vad har hänt med feminismen? Med identitetspolitiken? Och hbtqia+-frågorna? De verkar nedtonade, men är säkerligen inte borta. Här har den svenska riksdagen kanske nått en så pass hög grad av konsensus att det inte spelar någon roll vem som regerar.
Förbudet mot att beställa pornografiskt material via exempelvis OnlyFans drevs alltså igenom av en moderatledd regering. Inget parti ifrågasätter sexköpslagen eller är intresserat av konsekvenserna av lagstiftningen. Ingen motsätter sig den hegemoni som RFSL har skapat i bland annat transfrågan. Och så vidare.
Hur nya Socialdemokraterna kommer kännas efter denna kongress återstår onekligen att se. Men regeringen har en motståndare som är mästare på att vinna val och med ett år kvar till valrörelsen känner en rejäl medvind. Väljarna väntar på resultaten av Ulf Kristerssons påstått handlingskraftiga styre, och tiden är inte på hans sida. Man ska inte underskatta hur snabbt en regering kan kännas gammal i väljarnas ögon. Kanske skulle regeringen ha tillsatt alla de där långdragna utredningarna lite tidigare…?
Vi får väl se vilka de där nya socialdemokraterna är när kongressen är över.
Det finns en utbredd känsla av att så värst nya är dom nog inte i slutändan.
Vad kan förändra er eller dö heta på sossiska? Nånannan betalar?
Ska i alla fall bli skönt att slippa höra den arga prata om allt som ska ställas om till grönt. Northviolt ligger begravet långt ner i marken tillsammans med ansvaret. Sossarna får hoppas på att ingenting kontaminerat börjar sippra ut.
För att de ska kunna ta makten måste de samarbeta med V och MP samt kanske C. Sossar vill ha makt. De gör vad som helst för det. Så det de säger nu betyder ingenting. Får de makten väntar nya skatter, högre skatter, mer bidrag till latmaskar, fler klimatregler. Usch och fy skriver jag.
Självklart är det så. Men koalitionsregeringar bygger på att alla får något att sälja till sina egna väljare, dvs några hjärtefrågor. S kommer lägga beslag på de viktigaste departementen och kan styra den ekonomiska politiken, säkerhetspolitiken och några till. Att förhandla med C, V och MP lär dock inte bli enkelt.
Okej. Så SD vill inte ha makt och några förhandlingar mellan partier förekommer inte i Tidölaget? Bra att veta. Ska SD ställa upp i valet i alla fall? Då bör ni väl vara tydliga med att ni inte söker mandat för att ingå i en regering (eftersom som ni helst avstår makt).
Kamrat Jan sväljer Nilssons luring med hull och hår.
Bra att veta.
Kanske alla sossar är lika lätta att lura?
Ett parti som använder gängkriminella för att lura äldre och dementa. Alltså sina egna kärnväljare. Hur kan ett sånt parti ens vara föremål för en endaste röst?
Ett: S har sagt upp kontraktet med callcenter-företaget. Chefen för lotteriet har sparkats. Två: Nästan alla lotterier använder callcenter-företag för försäljning och marknadsföring. Inte bara det för övrigt. Telefonförsäljare säljer allt möjligt. Från el till bredband. För att inte tala om rena bedrägerier. Det borde lagstiftas på området.
Ett: Så åldringsbedrägerierna är förlåtna?
Två: Är det inte just bedrägerierna man får böta för?
De flesta offren som blivit lurade är ju socialdemokrater så det är liksom partiets pengar i grund och botten ändå.
En gedigen arbetsseger för Annika Strandhäll som hon sannerligen är värd!
Socialdemokraterna skulle kanska kopiera La France Insoumises (LFI) nya partistrategi; Frankrikes näst största parti under den karismatiske partiledaren Jean-Luc Mélenchon. De har renodlat sin valstrategi efter valen 2024. Nu satsar man allt på fyra väljargrupper: muslimer, kvinnor, storstädernas akademier och klimatalarmister. Samtidigt har partiet blivit helt öppet judefientligt. Idéen är från 2012 och kläcktes av en röd tankesmedja i avsikt att utgöra underlag för François Hollands valkampanj samma år.
Traditionella arbetarväljare och landsbygdsboende har LFI helt gett upp och nu talar man nedlåtande om dem, ”…de luktar illa, stinker av alkohol på morgonen och talar en rotvälska som ingen förstår. Glöm dem !” (Mélenchon 2024)
Konstitutionen ska skrivas om enligt venezuelsk förebild och politiken ska beslutas av utvalda folkråd. Evigt socialdemokratiskt maktinnehav. Det vore väl nog något att drömma om !
Jag tror det kan vara en vinnande strategi, men kanske ännu mer så i Sverige som har majoritetsval för hela landet.
https://tnova.fr/site/assets/files/11494/rapport_terra_nova_strat_gie__lectorale.pdf?10xp0
De grupper du nämner utgör en majoritet av väljarskaran. Däri ligger högerns problem: De lockar inte kvinnorna längre. LFI som du beskriver låter som en blandning av V och MP snarare än sossar.
Muslimer, kvinnor, storstädernas akademier och klimatalarmister.
Kamrat Jan kunde inte vara nöjdare. Hans Europa bygger inga murar.
Det är nu inte sossarnas fel enligt SN (Socialdemokratiska Narrativet).
Men vad är det?
Det bästa med S är att de sannolikt är det parti som har störst andel sistagångsväljare.