För en tid sedan uppmärksammades det att genustänkandet skulle in på dagis. Nu skulle barnen stöpas i genustänkandets ädla form redan från början för att bli goda feminister. I dag är det verklighet. ”Det handlar om att rusta barnen inför framtiden”, säger förskolechefen på Nicolaigården i Stockholm. Javisst. Alla vet ju att barn som inte behandlas enligt genustänkandemallen blir alldeles efterblivna i vuxen ålder. Jag har väldigt svårt för det här med att föra in en ideologisk mall i pedagogiken på dagis och förskolor. För det är ju vad det handlar om. Feministerna själva upplever ofta genustänkandet som något så basalt och självklart att de inte ens ser det som en ideologisk mall, vilket i sig är skrämmande. På vilket sätt ”rustar” man barn inför livets prövningar med att uppmuntra flickor att leka med bilar och pojkar att leka med dockor? Det är en absurd tanke att detta skulle ha någon betydelse för barnets fortsatta utveckling och möjligheter i livet. Det kan inte handla om något annat än att göra genusvetenskapen till allmänt accepterad inom alla områden i samhället och därmed flytta fram positionerna för feminismen. Man kan inte känna annat än obehag.SvD