Tidigare JämO:n Claes Borgström har i många år drivit den feministiska kampen mot sexköpare och sexsäljare. I dag är han jämställdhetspolitisk talesman för socialdemokraterna, vilket ger en indikation på att det inte finns något ljus i sikte i sossarnas politik på området. Sexköpslagen har misslyckats, det gick att utläsa i Socialstyrelsens rapport Kännedom om prostition 2007 som kom i december i fjol. Läs den.

Borgström vill dock ha mer av samma recept och höja straffen för sexköp. I dag kan ”brottet” visserligen ge fängelse, men normalfallet är böter. Borgström vill radikalt skärpa straffskalan så att ett års fängelse är det lägsta straffet som ges vid sexköp. Det är förstås alldeles barockt. Vuxna människor som gör saker tillsammans ska alltså resultera i att en av dem, den som inte tjänar på akten ekonomiskt, kastas i fängelse. Orsaken till att köparen och inte säljaren är kriminaliserad bottnar i det strukturella könsmaktsordningstänkandet. Enligt Borgström, som varit en av de ivrigaste påhejarna av sexköpslagen, ”är de här kvinnorna utnyttjade och befinner sig i en underordnad ställning, under totalt inflytande av den som köper sex”. Det är ett förbluffande påstående. Dels då det är så fullständigt taget ur luften och inte alls kan kallas representativt för den vanlige sexsäljaren (vi ska f.ö. akta oss för att använda begreppet ”vanlig” i sammanhanget), dels då det visar hur dåligt på fötterna Borgström faktiskt har när han diskuterar den här frågan. Antingen är han dåligt påläst alternativt använder han sig av selektiv perception och stänger ute alla motargument, även om de råkar komma från Socialstyrelsen.

Borgström behöver inte leta länge för att hitta kvinnorna som inte är utnyttjade av sina kunder, som inte står under någon annans inflytande än sitt eget. Om han bara ville se dem. Men precis som för många andra debattörer som argumenterar mot sexköp och för en lag, är sakliga argument inget som Borgström intresseras av. Han kör på myter, missuppfattningar och känsloargument i stället. Maktperspektivet är särskilt förbryllande. Ingen som försvarar sexköpslagen med feministiska maktargument har lyckats förklara på vilket sätt det uppstår en maktsituation så fort sexsäljaren rör sexköparens könsorgan. Det är ju vad som skiljer denna tjänst från en vanlig helkroppsmassage. Om någon kan förklara hur det uppstår en maktsituation när sexsäljaren flyttar handen från låret till könsorganet, är jag villig att lyssna.

Sexköpslagen ska utvärderas. Skälet är inte att ifrågasätta lagen och dess effekter utan snarast att leta argument för att skärpa den. På den punkten har justitieminister Ask varit tämligen klar. Räkna inte med att argumenten för skärpta straff kommer att vara det minsta sakliga.