Det finns inget så förrädiskt som tillfälliga skatter och avgifter. De tenderar nämligen att permanentas. När det gäller trängselskatten (biltullarna) i Stockholm har vi dessutom fått ytterligare ett argument för varför nya skatter över huvud taget inte bör införas: nu vill var tredje stockholmare nämligen höja den.

Trängselskatten i Stockholm infördes under en kort provperiod och trängseln minskade markant. Jag tyckte mig till och med märka det utanför mitt fönster på en av Stockholms mest trafikerade gator. Sedan kom omröstningen. Folk i innerstan var för, människor som måste pendla utifrån till sina jobb inne i stan var av naturliga skäl mot. Men pendlarna, som till skillnad från många cyklister och billösa personer i innerstan faktiskt berörs direkt av skatten, fick inte vara med och bestämma. Omröstningarna i kranskommunerna räknades inte i slutresultatet. Så det blev ett ja.

Sedan trängselskatten blev permanentad har vi sett en ökning av trafiken igen. Därför vill var tredje stockholmare, säkerligen till många politikers stora förtjusning, höja skatten. Folk har vant sig vid att betala de där 20 kronorna, precis som de hårt prövade bilisterna har vant sig vid att bli skinnade varje gång de tankar bilen. Annat får stryka på foten för bilen måste man ju ha och till jobbet måste man bara ta sig. Vi lär få räkna med högre trängselskatter i framtiden.

Införda skatter, hur små de än är till en början, kommer alltid att höjas. Momsen är väl det mest slående exemplet på det. Ändå går folk på politikernas löften gång på gång. Det är faktiskt lite fascinerande.