Vi vet alla att politiken är förljugen, lömsk, bedräglig och samvetslös. Men ibland får man extra tydliga bevis för detta.

En kort tillbakablick: Först gör ett antal folkpartister med principer sig impopulära hos folkpartiledningen genom att streta emot i FRA-frågan. Det nås slutligen en kompromiss och motståndet är krossat. Då bröstar folkpartiledaren Jan Björklund upp sig och tar på sig äran för att just hans parti minsann haft kritiska röster som förbättrat en ”redan bra lag” ur integritetssynpunkt. Inte för att lagen behövde förbättras ur Björklunds synvinkel, men ändå.

Och så nu detta: Camilla Lindberg petas ur justitieutskottet och placeras i stället i krimskramsutskottet (kulturutskottet) – och ersätts av Johan Pehrson, av alla människor. Det kan inte bli tydligare än så här. Birgitta Ohlsson har tidigare påpekat det och det förtjänar att upprepas: människor med egna tankar och åsikter är inte välkomna i politiken. De hålls tillbaka och når aldrig lika långt som ja-sägarna och nickedockorna. Det är sanningen om partipolitiken och en mycket god anledning att aldrig beblanda sig med denna genomruttna verksamhet.

Mina moderata karameller, Hax