Den socialdemokratiska regeringen monterade ned det svenska försvaret, ivrigt påhejad av pacifistiska miljöpartister. Det var ganska väntat. Att en borgerlig regering skulle fortsätta nedmonteringen hade nog färre räknat med.

Försvarsminister Sten Tolgfors har tidigare hyllat och fortsätter delvis att hylla svensk försvarskraft. Men nu är tonen lite mer dämpad och insikten om begränsningarna tydligare. Georgienkrisen har tydligen fått upp ögonen på regeringen. Nu har man plötsligt insett att krig kan föras på en vecka och att krig även kan föras i vår närhet! Behövdes det verkligen en invasion av Georgien för att inse detta…?

Det är nästan lite synd om Tolgfors. Under sin korta tid som försvarsminister har han tvingats försvara det ena beslutet märkligare än det andra. Förutom att gå i svaromål om ett bantat försvar, något som det med all säkerhet finns stora invändningar mot bland de moderata väljarna, har Tolgfors ljugit svenska folket rätt upp i ansiktet när han påstått att det inte finns något som antyder att vi inte har har hela sanningen om Estoniakatastrofens förlopp.

Och jag undrar vad han personligen tyckte när FRA-blåsten ven som hårdast mot regeringen och han misslyckades kapitalt med att på ett trovärdigt sätt bemöta motståndarnas argument. Det kan inte vara lätt att vara försvarsminister under Reinfeldt, den saken är klar. Det insåg en tidigare försvarsminister också.