Internet är ett hav av möjligheter – och faror. Den fria horisont som nätet erbjuder har gett politiker skrämselhicka. ”Hur ska det här regleras? Vi gillade ju inte ens parabol-TV!” I Sverige finns ett förslag om att blockera utländska spelsajter för att få medborgarna att endast gynna de av staten godkända aktörerna. I andra länder har politikerna gått mycket längre. Det har sagts många gånger förut, men tricket att undvika censur är detsamma som när det gäller införandet av skatter: att aldrig börja! Införda skatter kommer alltid att höjas, censurens gränser kommer alltid att svälla och omdefinieras.
Därför är det av principiella skäl oroväckande när barnporren åter igen används som murbräcka för att få igenom en allt mer omfattande censur av Internet. Antingen är politikerna dumma nog att gå på denna fint varje gång (alternativt för fega för att opponera sig) – eller så vet de precis vad de gör och gnuggar händerna över de möjligheter som öppnas upp för framtida lagstiftare.
Om saker nu ska beslutas på EU-nivå, vore det önskvärt med ett direktiv som förbjuder medlemsstaterna att censurera och filtrera Internet för medborgarna. Staten ska garantera och försvara våra rättigheter, inte inskränka dem. EU:s fyra friheter om fri rörlighet för personer, varor, tjänster och kapital bör kompletteras med rätten till fri informationsspridning. Detta är kanske det enda sättet att slå censurförespråkarna inom EU till marken. Problemet är förstås att de politiker som skulle behöva fatta detta beslut för att det ska bli verklighet, själva tycker precis tvärtom…
Senaste kommentarer