Det var mycket snack om att regeringen skulle kasta skattemiljarder över Saab för att ”rädda jobben” som det så fint kallades. När nu företaget läggs ned på grund av bristande lönsamhet och obefintligt intresse från andra biltillverkare uppstår frågan: vad ska hända med alla anställda?

”Allt kommer att gå åt skogen”, suckas och stönas det nu. Det är ju en fin inställning till förändring. Jag har aldrig förstått vad som har gjort Saab-anställda så jäkla speciella att just deras jobb måste räddas av staten. När andra företag går omkull är det ingen som förväntar sig att skattebetalarna ska ställa upp. Konkurser är en naturlig och sund del av marknadsekonomin och även Saab måste faktiskt följa dess spelregler.

Regementsnedläggningarna på många orter i Sverige möttes med samma negativa reaktioner. He bli’ slute’ för bygd’n! sades det i Östersund. I dag är det knappast många som saknar det gamla regementet. I dess lokaler har nya företag flyttat in och människor har fått jobb igen. Så kommer det att bli i Trollhättan också. Om nu någon vill något med sina liv.