Vinnaren av Nobels fredspris 1991, demokratikämpen Aung San Suu Kyi, har till sist släppts ur husarresten. Militärjuntan släpper henne nu när det så kallade valet är över och makten för regimen säkrad med både hängslen och livrem.
Att Aung San Suu Kyi släppts är förstås oerhört glädjande. Men vi bör vara medvetna om att juntan vet precis vad den gör och inte kommer att riskera ett dugg. Även om regimen inte har villkorat hennes frigivning kommer militären aldrig att tillåta att Aung San Suu Kyi blir politiskt aktiv igen. Och det är förmodligen precis vad hon planerar. Hon har knappast suttit de flesta av de 2o senaste åren i husarrest för att bara komma ut och ge upp. Samtidigt gör hon liten nytta för demokratin genom att snabbt låta sig bli inspärrad igen.
På ett mänskligt plan kan jag faktiskt hoppas att hon nu väljer att tillbringa resten av sitt liv tillsammans med sin familj. För demokratin i Burma fortsätter dock Aung San Suu Kyi att vara en nyckelspelare. Det vet hon om, det vet juntan om. Troligen tänker hon fortsätta sitt arbete mot diktaturen. Risken är således stor att hon snart kommer att sitta i husarrest. Igen.
Jag vet inte om hon är så mycket demokrat som många vill tro. Hon kommer från en politisk familj och vill att buddism skall ha inflytande i politiken. Det låter oroande. Ännu mer oroande är alla svenskar som inte har ett kritiskt tänkande. Inte emot henne, Dalai Lama eller Nelson Mandela. Naivia…
Jag förstår din poäng, även när det gäller dalai laman och Mandela. Men i fallet Aung San Suu Kyi handlar det trots allt om en person som kämpar för demokratins existens i Burma. Att hon inte är någon liberal mönsterpolitiker spelar då faktiskt mindre roll. Fienden är juntan.