Centerpartiets Maud Olofsson väntas annonsera sin avgång i dag. Hon kommer att lämna partiledarposten på höstens C-kongress. Det är inget konstigt i detta. Olofsson har suttit som partiledare i över tio år, hon har lett Centerpartiet i tre valrörelser. Det är helt rätt läge att stiga av nu för att bereda plats åt efterträdaren att bygga sin plattform innan nästa val.

Partiet har under Maud Olofssons ledning tagit ett stort kliv bort från Socialdemokraterna och blivit ett helhjärtat borgerligt parti. Samtidigt som det har cementerat blockpolitiken har det möjliggjort ett borgerligt maktskifte. Partiet har omprövat energipolitiken och lanserat sig som småföretagarnas parti. Men samtidigt har Centerpartiet misslyckats med att bli borgerlighetens miljöparti. Centern är dock det mest liberala borgerliga partiet. Det säger måhända inte så mycket eftersom konkurrensen inte är direkt hård, men medan det är svårt att se någon potential för liberal idéutveckling i M, KD och FP lever hoppet trots allt i C. Partiets brister till trots.

Vem tar då över i höst? Ett hett tips är förstås Annie Johansson. Ung, javisst. Men Gustav Fridolin har nyss tagit över som manligt språkrör för Miljöpartiet. Vill C satsa ungt finns alltså en unik chans att göra det nu. Andra bedömare har sagt Anna-Karin Hatt. Hanna Wagenius har just blivit vald till ny förbundsordförande för CUF. Kanske är Annie Johansson det bästa liberala alternativet till partiledarposten i moderpartiet. Måhända är det lättare för ett liberalt CUF att göra sin röst hörd hos Annie Johansson än hos Maud Olofsson.