”Nej, jag har aldrig hört talas om Haile Gebrsellassie. Men det finns ju rätt många afrikaner och deras namn låter likadant.”
Nej, så skulle man förstås inte säga. Men när det gäller en annan etnisk grupp, kineser, går det bra att vara okunnig och dryg i TV.
Förre huvudtränaren för det svenska simlandslaget, numera expertkommentator, Hans Chrunak uttryckte i SVT att Ye Shiwens (叶诗文) simresultat är ”mycket, mycket märkligt”. Dessutom hade han aldrig hört talas om henne, men ”det finns ju rätt många kineser och deras namn låter likadant.” För den okunnige, ja.
Och Chrunak, som ska föreställa simexpert, borde känna till att Ye vann VM-guld och silver 2010 och 2011. Är en så kallad experts ögon så klistrade vid allt som sker i västvärlden att övriga idrottare glöms bort? Eller handlar det bara om lathet, en ovilja att läsa på om idrottare vars namn anses svåra att uttala och med ursprung i platser många västlänningar inte hört talas om?
Dopningsmisstankarna mot den 16-åriga kinesiskan har haglat sedan hon vann OS-guld i 400 meter medley genom att avsluta de sista 50 meterna snabbare än en mjölksyrepumpad Ryan Lochte. Kineserna är förstås irriterade på amerikanernas, eller snarare tränaren John Leonards, misstänksamhet. De anklagade aldrig Michael Phelps för dopning efter dennes åtta OS-guld i Beijing. Såväl Kina som USA har drabbats av dopningsfall, misstankar borde således riktas åt båda håll. Eller så låter man dopningskontrollanterna sköta den saken.
Inte heller fick blott 15-åriga Sarah Sjöström några misstankar riktade mot sig när hon vann VM-guld 2009. Hon var ju… svenska. Var var Chrunaks misstankar då? Månne är han på dåligt humör efter att Sjöström floppat och Therese Alshammar skadat sig.
Varför får just kineserna stå ut med misstankar om fusk? SVT:s Jonas Karlsson, som får mycket skit men som är en kunnig kommentator som jag uppskattar, ställer den frågan i denna krönika (SVT Play). Phelps och Lochte är lätta att googla, kineserna vet västerländska sportjournalister inget om. Därför ”kommer de från ingenstans” när de vinner OS-guld. I västerlänningarnas ögon.
Storbritanniens Olympiska Kommitté har svarat att Ye Shiwen är dopningstestad och har lämnat negativa prover. Saken borde därmed vara utagerad.
Jag har inte följ några skriverier om dopning så jag kan inte kommentera om de tankarna du refererar är överdrivna eller inte, men samtidigt tycker jag du utelämnar en del i ditt inlägg. Några saker jag tycker är relevanta i sammanhanget är:
Hur många svenska simmare har blivit dopningsfällda de senaste åren? Hur många kinesiska? Har några av de simmare du nämner gjort ovanligt snabba framsteg (tidsmässigt) på kort tid? Har det hänt tidigare att en dam simmat snabbare än vinnaren av herrklassen?
Om Sjöström har talang så är jag inte förvånad att hon blivit riktigt bra som ung. Hon har ju helt klart de fysiska förutsättningarna. Vill minnas att hon var ca 180 cm lång redan som 14-15-åring vilket borde ge en ganska stor fördel (också via t ex stora fötter) mot kvinnor av mer genomsnittlig längd kvinnor, som Shiwens.
Tycker dopningdebatten delvis påminner om drogdebatten: kommer inte idrottare egentligen alltid använda olika läkemedel och preparat för att snabbare läka skador och höja prestationen? Och handlar det inte till stor del bara om att försöka hålla steget före dopningsreglerna om vilka som är tillåtna eller ej?
Den kritikerrosade dokumentärfilmen "Bigger stronger faster" ställde en del intressanta frågor kring detta:
http://www.youtube.com/watch?v=M8kExGzZfuM
Varför misstänks den kapitalistiska diktaturen Kina som
ägs av den tidigare kommunistiska diktaturens nomenklatura för sånt man misstänker alla diktaturer för?
Varför kan inte folk se på Kina som en demokrati trots att det är en av världens hårdaste dikaturer?
Ye har ju dopningstestats, vad mer kan man göra? Baserat på tesen att vissa nationer historiskt har fällts för dopning och att deras idrottares resultat därmed bör ifrågasättas, skulle varenda ryss ligga pyrt till. Även USA har haft minst sagt uppmärksammade fall.
Kanske är det helt enkelt så att idrottare i vissa länder lägger ned mer tid på träning och börjar tidigare än andra, säg Sverige, där "barn måste få vara barn". Givetvis ger det resultat på en så stor befolkning som den kinesiska. Konstigt vore annars.
Kanske beror det på att kineserna börjar tidigare? Eller kanske på sköldpaddsblod som Ma Junren gav som förklaring när kinesiska löpare var som bäst? Konstigt nog var löparna inte alls lika framgångsrika internationellt åren därefter – när Kina började med tester…
Jag misstänker inte alla från en nation. Däremot är jag misstänksam mot t ex kinesiska simmare, finska skidåkare, amerikanska löpare, osv.
Enligt en artikel från 2006 hade 40+ kinesiska simmare åkt dit för dopning under 15 år dessförinnan, tre gånger fler än från något annat land. När det har fuskats så organiserat under en längre period så jag tror jag att det finns en kultur som är svår att bli av med. Kanske är Ye ren, kanske inte, men pga historien är jag lite mer skeptisk än jag annars skulle vara. Konstigt vore annars.
Jonas Karlsson är och förblir kung! Hans krönika krossade allt!