Amsterdam har beslutat att ta ett fastare grepp om prostitutionen genom en rad åtgärder. Minimiåldern höjs från 18 till 21 år och bordeller får inte hålla öppet tidigt på morgonen.
Positiva delar finns absolut. Bordellägare måste kunna uppvisa en affärsplan för hur de tillvaratar sexsäljarnas rättigheter. Där ingår arbetstider, priser och arbetsförhållanden. Poängen är att undvika att sexsäljare utnyttjas. Kalla det modern arbetsrättslagstiftning.
De nya åtgärderna sägs syfta till att stärka sexsäljarnas rättigheter. Men det går att misstänka att det i lika hög grad handlar om att försöka minska sexhandeln och tvätta bort det blinkande red light district från kartan i Amsterdam. Sedan 2006 har staden arbetat hårt för att pressa in konstgallerier och företag i det välkända distriktet. Det är ingen hemlighet att politikerna inte är förtjusta i sexhandeln.
Under alla omständigheter är den nederländska approachen avsevärt bättre än den repressiva i Sverige.
Den tyska modellen är ljusår bättre och liberalare än den nederländska.
Ur sektliberal synvinkel är det bästa om dom prostituerade bara har dom rättigheter som kunderna är beredda att betala för.
Ur mickestalinistisk och lillefridolffeministisk synvinkel är det bästa om dom prostituerade inte har några rättigheter alls.
Anonym 16:44. Den nyzeeländska är nog den bästa.
Skall medges att jag har dålig koll på vad som skiljer den tyska modellen från den nyzeeländska, men ur liberal synvinkel har jag svårt att se någon bättre lösning än att staten inte lägger sig i frivillig sex mellan myndiga människor, och att t.ex. FKK-klubbar efter konceptet "Freikörperkultur" (nudist) där såväl män som kvinnor betalar inträde för att utnyttja de lyxiga faciliteterna och vad som sedan händer dem emellan inte är andras angelägenhet, är det mest ideala:
http://www.21orover.com/discus/messages/43/64248.html
Det man har gjort i Nya Zeeland är att avkriminalisera och sedan stärka sexsäljarnas rättigheter genom att utgå från ett hälsoperspektiv. Fokus hamnar således på sexsäljarens säkerhet och hälsa.
Sexköparna för inte kräva oskyddat sex, säljaren har rätt att säga nej närhelst han/hon vill och får neka utan att ge någon motivering. Därtill finns ingen karenstid, vilket innebär att en sexarbetare kan gå från att sälja sex till att få a-kassa direkt. Detta underlättar för personer som inte trivs i arbetet att lämna det.
Till skillnad från i Sverige har man i Nya Zeeland seriöst utvärderat effekterna av politiken:
http://www.justice.govt.nz/publications/global-publications/p/prostitution-reform-act-impact-on-the-health-and-safety-practices-of-sex-workers