Kristdemokraterna Tuve Skånberg, Otto von Arnold och Caroline Szyber slår ett slag för en författningsdomstolBrännpunkt.

Om förslaget kommer från lite oväntat håll, är argumentationen ännu mer överraskande. KD-politikerna   tar den föreslagna isländska blockeringen av nätpornografi som exempel på lagar som en författningsdomstol skulle kunna förhindra. Det är en smula rörande att se tre kristdemokrater motivera behovet av en författningsdomstol med människors rätt att se på porr.

Ett annat exempel är enligt skribenterna FRA-lagen. Här har de uppenbarligen helt drabbats av politisk amnesi. När lagen klubbades 2008 var Kristdemokraterna inte det minsta bångstyrigt. Bland regeringspartierna var det endast ett fåtal folkpartister, centerpartister och en ensam moderat som gjorde något motstånd. Nog för att en fristående författningsdomstol hade kunnat skjuta FRA-lagen i sank, men det fanns inga formella hinder för Kristdemokraterna att rösta ned lagen i riksdagen den där sommaren.

Andra länder har domstolar som kan överpröva lagstiftning som kränker mänskliga fri- och rättigheter. Tysklands författningsdomstol sätter sig emellanåt på tvären när EU-lagstiftning anses bryta mot den tyska grundlagen. Ett liknande skydd saknas i Sverige. Lagrådet kan regeringen välja att ignorera.

Det är välkommet att tre kristdemokratiska röster lyfter frågan om en svensk författningsdomstol. Men denna diskussion borde de helst föra med sina partikamrater och sedan driva hårt i regeringen. Rimligen finns stöd att hämta hos Centerpartiet och delar av de övriga allianspartierna.

Alliansen har suttit i regeringsställning i över sju år. Några ansträngningar för att stärka rättssäkerheten har inte gjorts. Inrättandet av en författningsdomstol skulle kunna reparera skadorna. Men vi gör nog klokt i att inte hoppas på för mycket.