Var tionde norsk kvinna har blivit våldtagen, kunde vi läsa om nyligen. Särskilt många uppgavs vara unga kvinnor och flickor. Det låter alldeles förfärande. Men samtidigt inte helt sannolikt.

Enligt ny statistik från EU:s rättighetsbyrå, European Agency for Fundamental Rights (med den mindre smickrande förkortningen FRA), ligger Sverige i topp tillsammans med bland annat Danmark när det gäller såväl fysiskt, psykiskt och sexuellt våld mot kvinnor som sexuella trakasserier och stalkning. Tänkbara orsaker anses vara den nordiska alkoholkulturen och icke-traditionella könsroller.

För att kunna bedöma en studies trovärdighet brukar man titta på hur undersökningen genomfördes. I detta fall gjordes kvalitativa intervjuer med 42 000 slumpvis utvalda kvinnor i åldersspannet 18-74 år i alla EU-länder.

Det känns märkligt att se Sverige i toppen i kategori efter kategori (se PDF). Hur kan man exempelvis förklara att svenska minderåriga i högre grad än brittiska varit utsatta för fysiskt våld före 15 års ålder? I rapporten diskuteras just detta, och en tänkbar orsak som pekas ut är en högre anmälningsbenägenhet i Sverige jämfört med andra länder.

I studien påpekas att det finns kulturella skillnader i hur öppet kvinnor berättar om sina upplevelser. Detta är ett mycket viktigt påpekande eftersom det i Sverige talas mycket mer öppet om sexuella övergrepp än i många andra länder.

Därtill kommer själva definitionen av ett övergrepp. Även här ligger Sverige sannolikt i topp vad anmälningar beträffar – en klapp på rumpan kan leda till en rättssak och gör det också. Våldtäktsbegreppet har utvidgats och omfattar i dag även fall där våld inte har brukats. Numera behöver offret heller inte ha varit i ett hjälplöst tillstånd. I andra länder ser det annorlunda ut.

Jag tror att det är i detta sken vi ska se de till synes alarmerande resultat som EU:s rättighetsbyrå presenterat. Det kan vara värt att påpeka eftersom det alltid finns någon som kan få för sig att likställa strukturerna i Sverige och Afghanistan…