Svenska politiker har fått upp ögonen för försvarsfrågan efter det ryska agerandet på Krim. Senkommet men välkommet (även om det knappast kommer betyda särskilt mycket i praktiken).
Händelseutvecklingen har även fört upp frågan om svenskt Natomedlemskap på agendan igen. Enligt Försvarsmakten har dock Sverige redan i dag en ledande roll – sedan februari 2013 leder nämligen Sverige genusarbetet i Nato.
Om ryska styrkor beslutar gå över gränsen kan Försvarsmakten alltid slänga en skarpt formulerad handlingsplan på dem.
Och kvinnorna som statsfeministerna säger sig värna om kan ju alltid använda en våldtäkts-blåsvissla, utan vapenrättigheter.
Som t ex Vilhelm Moberg betonar i "Min svenska historia":
”Fabian Månsson framhåller kraftigt det obestridliga faktum, att schweizarna endast med vapnens hjälp undgick förtryckarfurstarna och livegenskapen: en historisk person, kyrkoherden Didrik Petri i Söderåkra, är uppenbarligen författarens talesperson när han förklarar:
‘Endast på allmän beväpning av allmogen kan ett gott samhälle byggas. Det visar oss Edsförbundet.‘
Men när kyrkoherde Didrik Petri i sammanhanget förklarar den svenska allmogens alla olyckor med att den ‘har gjort sig värnlös’ torde han inte längre framföra författarens egen åsikt. Fabian Månsson visste att en allmän avväpning av vårt lands bönder aldrig hade genomförts. Många försök har gjorts att avhända dem vapnen, men de har endast delvis och för tillfället lyckats. Bönderna behöll alltid sina vapen för jakten, och de var desamma som de använde för fejd och krig. Och de tillverkade sina vapen själva: när de tvingades utlämna sina armborst kunde de genast göra sig nya.”
Herregud,genusfrågor ja det är verkligen viktigt.Så urbota dumt.
Ööh, jag menade visselpipa, inte blåsvissla…